Jätteräkans liv och leverne

Efter Naturskyddsföreningens anti-scampikampanj som har fått stort genomslag i media, och förhoppningsvis också i människors handlade till effekten att de säger nej till jätteräkan - så kommer idag goda nyheter. 

"Matilda Olstorpe som är forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har arbetat fram en miljövänligare metod att odla jätteräkor ihop med den tropiska vitfisken Tilapia med hjälp av spillvärme och sockerrester från pappersbruket i Hallstavik.
Tanken är att jätteräknorna matas med bakterier och jästsvampar, sk. "bio-floc", som växer till av sockerrester från pappersbruket. Spillvärme från bruket värmer dessutom odlingsbassängerna på land och vattnet cirkulerar runt i ett slutet system så inga smittor ska kunna spridas till havet.
Mikroorganismerna ger också räkorna och fiskarna ett skydd mot sjukdomar och avföringen äts snabbt upp av mikroorganismerna som gör om den till ny proteinrik fiskmat. På så sätt sparas vildfisk från att bli fiskmjöl."

Företaget Vegafish söker nu investergingspengar och hoppas kunna ha färdiga räkor om två år. Om man nu ska äta jätteräkor så är ju det här ett förträffligt alternativ. Frågan kvarstår dock hur de kan komma att konkurrera med de billiga asiatiska räkorna. 

Sushin måste bli lokal



 Igår var jag i en arabisk livsmedelsaffär och såg bland annat annonser för halalköttbullar, kinesiska restauranger serverar ofta kött dränkt i milda såser, rätter som ofta inte har någonting med traditionell kinesisk mat att göra. Indiska restauranger i Sverige serverar ofta mat som egentligen har sitt ursprung i Storbritannien snarare än Indien. Matkulturen anpassar sig nästan alltid i någon grad till landet där den serveras, men inte sushin.

Idag har Camino, suhikocken Magnus Wallin, WWF, Naturskyddsföreningen och Greenpeace skrivit en artikel för SVT debatt där de tar upp hur sushin hotar den biologiska mångfalden i haven.

Sushi är djupt sammankopplat med japansk kultur med alla sina nyanser. Men resten av världen är inte japaner. Istället för att servera samma "sushifiskar" överallt i världen borde branschen istället försöka hitta tillbaka till de principer som från början låg till grund för valen av arter i Japan, och sedan applicera samma principer på vårt egna geografiska område och biologiska förutsättningar. Sushi definieras egentligen av det söta, klibbiga riset. Och enligt japansk tradition bör den medföljande godbiten väljas utifrån de lokala förutsättningarna och säsong.  

Det är välkänt, inte minst genom The Cove hur Japan ser på våra hav. Här är ett utmärkt tillfälle att utöva konsumentkraft, påverka de sushiställen du handlar på att byta ut sin rödlistade eller farmade fisk till bättre alternativ.

Ta från de törstiga

Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen pratar om Miljöbilar i DNs motordel. Bortsett från att de använder termen "miljöbil" som enbart är en oxymoron så är det han säger vettigt.

Differentiera fordonsskatten mer, inför en differentierad registreringskatt som de har i Frankrike där skatten på de törstiga bilarna finansierar bidrag till de riktigt snåla bilarna, höj skatten på dieseln så att den får samma beskattning som bensin och inför kilometerskatt för tunga lastbilarna så de betalar ett samhällsekonomiskt korrekt pris.

Vidare menar han att alla nya förmånsbilar måste vara miljöbilar och ju mer bränslefeffektiv bilen är desto mer förmån ska den få. Är nästa politiska fråga att avskaffa förmånsbilen?

Läs hela artikeln här.