Max och den försvunna falafelburgaren

Nästan ett år sedan den o-roliga historien med Pressbyrån som skämtade om sin avsaknad av vegetarisk korv kommer nästa vegetariska snabbmatsbesvikelse. Hamburgerkedjan Max som för mig är något av en guilty pleasure jobbar hårt på sin miljövänliga image vilket skiljer dem från övriga snabbmatskedjor. Oavsett intentioner så säljer de massproducerat kött och tillsatsmat i engångsförpackning och det kan aldrig någonsin bli miljövänligt. 


Trots detta hade de två vegetariska burgare. Fast inte längre, av någon outgrundlig anledning har de slutat sälja sin falafelburgare och protester har börjat strömma in. Frågan är om det kommer göra någon skillnad?

Svante Tidholm

På många HAMBURGER-restauranger i USA - burgarens heliga land - finns det många olika sorters vego-burgare att välja bland. De smakar ofta tusen gånger bättre än de svenska. Nu är inte MAXs vegoburgare så äcklig som den skulle kunna vara, men definitivt inte så god som den skulle kunna var heller! MAX är det enda vettiga alternativet för oss som inte äter kött och inte vill stödja de amerikanska kedjorna. Om ni bryr er om ert rykte som svenska, moderna och miljömedvetna måste ni lägga lite energi på att ha ett hyfsat vegetariskt utbud! Kom igen nu!

Plus sluta se oss vegetarianer som hälsofreaks! Många av oss äter vegetariskt av andra skäl. Dessutom skulle jag ärligt talat aldrig gå till MAX om jag var ute efter hälsoriktigt mat... Ge oss bara GOD vegetarisk mat, hur svårt ska det va?

Det där trädet

Det är juletider och butiksfönster har länge varit fyllda medjulklappsvaror, ljusen lyser upp i den mörka vintern och torg och parkeringsplatser fylls av träd. De planteras inte utan de är avhuggna och redo att ta plats i ett gott hem och sprida julglädje. Många traditioner är konstiga när man tänker på vad man egentligen gör, som att dansa runt en lövklädd fallossymbol eller att äta ägg för att en person i en bok dog och uppstod. Jag kan inte komma över hur konstigt det är hur vi moderna människor som lever så långt från naturen och knappt kommer i kontakt med något som är helt naturligt och inte förpackat, väljer att släpa in ett helt träd in i våra hus. Och vi tycker det är mysigt, fastän det ligger stickiga barr precis överallt och tusentals kryp som haft granen som hem nu kan hitta nya jaktmarker i våra hem. 


Det är en så otroligt sorglig syn när man ser kasserade bruna granhögar på gatorna i januari. Hundratusentals granar som får stå i våra hus i några veckor och sedan kastas ut. Hur mycket julstämningen man är får kan man inte komma ifrån att det känns ganska onödigt. På min innergård står det nu en hög ståtlig gran som är minst 30-40 år gammal. Den fick lyftas in med en kran och ska stå där några veckor till. På en yta som det vanligtvis inte står någonting på. Varför inte planera en gran där och glädjas åt att den blir större och större varje år? 


Varför inte ta in lite ris och pynta, bygga en bokgran som på bilden, eller (och här är jag partisk igen) skänka pengar till Naturarvet och se till att en riktigt gammal gran får stå kvar precis där den är? 

De närmaste tio åren kommer bli mycket olika de senaste tio

Radikalisera klimatpolitiken nu

Källsortering och ekologiska havregryn i all ära. Vad vi verkligen behöver är politisk kraft och ordentliga beslut och lagstiftning. Nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu består av ett antal namnkunniga personer, till exempel 
Birger Schlaug och Nina Björk som försöker trumma igång en rörelse. Så här lyder uppropet:

Nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu består av människor som är oroliga för att alltför lite händer för att åstadkomma förändringar som ser till att livet här på jorden fungerar på ett sätt som är långsiktigt hållbart.
Vi har därför formulerat ett upprop. Syftet är att sätta press på de politiska partierna att våga diskutera hur pass radikala lösningar som kan behövas för att begränsa den globala uppvärmningen så pass mycket som forskarna anser behövs.
För närvarande spelar mänskligheten rysk roulett med klimatet. Ingen vet hur illa det kommer att bli, men det finns en påtaglig skillnad mellan de stora risker som forskare lyfter fram och den uppmärksamhet som dessa frågor får från de politiska partierna.
Det mest tragiska med den globala uppvärmningen är att de som gett upphov till utsläppen är vi i den rika delen av världen, samtidigt som de som drabbas hårdast är redan fattiga människor och kommande generationer. Det gör att vi i den rika världen har ett speciellt ansvar för att göra vad vi kan för att minska klimatförändringarnas omfattning. Därför måste vi också vara beredda att ompröva vår egen livsstil. Det behöver inte vara negativt. För forskningen visar att stigande konsumtionsnivå i ett rikt land som Sverige inte ökar den tillfredsställelse som människor upplever.

Skriv på uppropet här.

Jätteräkans liv och leverne

Efter Naturskyddsföreningens anti-scampikampanj som har fått stort genomslag i media, och förhoppningsvis också i människors handlade till effekten att de säger nej till jätteräkan - så kommer idag goda nyheter. 

"Matilda Olstorpe som är forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har arbetat fram en miljövänligare metod att odla jätteräkor ihop med den tropiska vitfisken Tilapia med hjälp av spillvärme och sockerrester från pappersbruket i Hallstavik.
Tanken är att jätteräknorna matas med bakterier och jästsvampar, sk. "bio-floc", som växer till av sockerrester från pappersbruket. Spillvärme från bruket värmer dessutom odlingsbassängerna på land och vattnet cirkulerar runt i ett slutet system så inga smittor ska kunna spridas till havet.
Mikroorganismerna ger också räkorna och fiskarna ett skydd mot sjukdomar och avföringen äts snabbt upp av mikroorganismerna som gör om den till ny proteinrik fiskmat. På så sätt sparas vildfisk från att bli fiskmjöl."

Företaget Vegafish söker nu investergingspengar och hoppas kunna ha färdiga räkor om två år. Om man nu ska äta jätteräkor så är ju det här ett förträffligt alternativ. Frågan kvarstår dock hur de kan komma att konkurrera med de billiga asiatiska räkorna. 

Landet Brunsås om kött

Säsongens första avsnitt av Landet Brunsås avhandlade uppfriskande nog om kött och inte enbart i avseendet "gud vad gott det är med kött" utan det ställde oväntat nog några obekväma frågor utan att för den sakens skull uppmana människor att bli vegetarianer. Det är intressant och alla som äter kött och fortfarande är totalt omedvetna om allt som har att göra med köttet de äter borde titta.

Hur gammal är din telefon?

Även fast jag älskar Internet och all teknik det medför så är jag en bakåtsträvande stenåldersmänniska när det gäller de senaste teknikprylarna. Jag vet inte om jag hade varit mer intresserad om jag inte varit miljömedveten men jag ser inte poängen med att ha den senaste telefonen. Det är en telefon, man ringer telefonsamtal med den.  


Lisa Hyman refererar till en artikel i The Atlantic om att ha en dödslängtan för sina prylar. Att man blir glad om ens telefon råkar gå sönder eftersom man då har en anledning att skaffa den nyaste modellen. Hon kontrar det med att hon gillar att få ut mer liv ur sina prylar än vad som var menat för faktum är att de flesta moderna prylar inte är byggda för att hålla, uppgraderas eller repareras. Om en liten komponent går sönder så får du slänga hela skiten och skaffa en ny. När började folk bli glada för att deras ägodelar går sönder istället för att bli upprörda? Vad hände med produkter som tillverkades för att hålla?


Det här är min telefon:

Den är från cirka 2004 och jag är den andra ägaren. Förutom att batteriet inte räcker lika länge längre (men tillräckligt länge) så funkar den utmärkt. 

Att bygga ett afrikanskt kylskåp

Några vänner som bor i Colombia håller på att anlägga ett grönsaksland och en hönsinhägnad. Dessutom har de provat på att bygga en afrikansk kyl. Det här är en otroligt smart grej som egentligen bara härmar naturen, använder enkel fysik och som vem som helst kan göra. Enkelt sett behöver man två krukor, den ena större än den andra, man bildar ett sandlager mellan krukorna och vattnet som man häller i krukan avdunstar vilket skapar en kyleffekt.

Man har hittat krukor i mellanöstern från 3000 f. Kr. men den moderna variaten har gjorts populär i Nigeria.

Här finns en guide för hur du bygger en själv.

Hemkonservering

På loppis för ett tag sedan hittade jag en pärla, boken Hemkonservering. Först publicerad 1935 och min upplaga från 1944 var den fjortonde. Den ger en alla tips man behöver för modern hemkonservering. Jag gillar speciellt baksidestexten, "Tag vara på trädgårdens och markernas rikedomar. Hjälp upp landets försörjningsläge genom en klokt planerad hemkonservering". Det kan ju tyckas extremt omodernt då vi har alla konserver vi kan tänka oss någonsin vilja ha i mataffären. Men det är oerhört tillfredsställande att ta vara på saker man odlat eller plockat, en egentillverkad produkt, inga matmil eller kemikalier.


Jag gjorde misstaget att plantera fyra squashplantor och är nu översvämmad av squash. Otroligt nog har jag inte tröttnat på det än, det finns så många olika sätt att inkorporera squash i maträtter. Jag bestämde mig för att prova på att göra chutney.

 Jag hade ingen silduk så tillverkade en kryddpåse av en tepåse.

 Här kan man slänga ner lite vad man vill, det består mest av squash, äpplen, russin, gröna tomater (dålig tomatsommar så de flesta är ruttna eller gröna) och massor av vitvinsvinäger. Det ska koka i massor av timmar och sedan sitta i ett par månader. Hurvida det är gott får vi veta om några månader.
Gjorde också inlagda gurkor. Hade inte varit på lotten på ett tag och det har regnat otroligt mycket så gurkorna hade växt sig gigantiska. 

 Lag med ättikssprit, vatten och olika kryddor bland annat senapsfrö, muskotblomma, nejlika och lagerblad.

Gurkorna fick ligga i salt ett dygn innan, otroliga mängder vatten kommer ut ur dem.

De får också ligga till sig ett tag innan man äter dem.

Utebliven Carmageddon

I helgen var Los Angeles lamslaget inför händelsen att en motorvägen 405 tillfälligt skulle stängas ner för reparation. Staden gick ut och varnade långt i förväg att undvika vägen så mycket man bara kunde, de var livrädda för att de hundratusentals bilar som varje dag rör sig i staden skulle fastna i en stor apocalyptisk gryta och orsaka... ja, Carmageddon.  


Vad hände då?


Biltrafiken reducerades med två tredjedelar mot vad det vanligtvis är. Inget kaos utbröt över huvudtaget. Massor av cyklister fick cykla på tomma vägar och jublar nu på twitter samt vill införa Carmageddon på ett regelbundet vis. Los Angeles borgmästare Antonio Villaraigosa skojade om situationen och sa:  "I think everyone has realized that we can get out of our cars once in a while and survive."

Ännu ett lysande bevis på att trängseln avtar när man bör det svårare att köra tvärtemot vad världens politiker trycks tro, trots mångtal bevis på motsatsen, att trängseln avtar om man bygger fler vägar.