Är köttätare rovdjur?

Ännu en djurhållningsskandal har uppmärksammats. Det dyker upp en var och varannan månad verkar det som. Danska grisar misshandlas och dör under transport, vissa grisar har skållats levande. Inte oväntat blir det ramaskri. Jag ser en vanlig medborgare läsa dessa rubriker i sin morgontidning, bli upprörd och kanske till och med skriva en insändare till tidningen där han uttrycker sitt missnöje och att hävda att något måste göras. Sedan viker han ihop sin tidning, tar sina kassar och går till affären för att köpa prisnedsatt fabrikskött. Mänsklighetens förhållande till djur är minst sagt mycket konstig och inkonsekvent. Grisar ska man äta, katter ska man gulla med, vargar ska man skjuta, hundar ska man klä på kläder och stoppa i väskor.

Det går inte ihop att ha en kost där kött är huvudfödan, behandla djur på ett empatiskt vis och sälja kött till ett billigt pris. Om du köper svenskt ekologiskt kött med högt kilopris vet du att djuret antagligen hade ett behagligt liv. Köper du billigt kött vet du med all säkerhet att det inte haft ett bra liv.

På aftonbladet idag publicerades ett debattinlägg med titeln "Sluta äta kött - nu!". Skribenterna menade på att hela industrin är ett systemfel och att själva akten att ta en levande varelses liv är fel. Nedan inlägget följer hundrtals kommentarer. De flesta som väntat väldigt aggresiva och enfaldiga. Den översta kommentaren lyder:

INGEN ska tala om för MIG vad jag ska eller inte ska äta! Så det så!

Det här verkar vara en ganska vanlig reaktion närhelst man diskuterar köttätande. I Sverige har det inte ens varit en diskussion. Kom ihåg debatten i höstas om köttätandets effekt på miljön, regeringens ståndpunkt var att köttätande är en rättighet. Och det verkar vara den allmänna inställningen: Det är en rättighet. För att försvara detta används många argument så som: eftersom vi är herre över djuren har vi rätt att äta dem, vi har alltid ätit dem och den vanligaste: det är gott.
Det kan man inte motargumentera så mycket med. Ja, det är klart det kan vara gott men då måste man som människa ta ställning till om något som ger en njutning är värt lidandet för den man tuggar på. Och det tycker många uppenbarligen att det är.

Jag tror det är fel tillvägagångssätt att utropa köttstopp. Den är en så laddad fråga för många att de bara stänger av. Däremot förstår jag inte varför folk måste äta sådana mängder kött. Även om människor i lång tid har ätit kött så har det aldrig varit en huvuddel av kosten. I bondesamhället till exempel så åt man kött när ett djur var färdigt för slakt. Resten av tiden åt man grödor. Det har aldrig varit en huvudsaklig föda. Min personliga aning är att många äter kött på slentrian. Kött är billigt och tillgängligt så varför inte äta en skinkmacka istället för en ostmacka när man kan? Jag skulle vilja föreslå köttfria dagar eller kanske bara köttfria måltider. Om alla hade en köttfri dag i veckan skulle det göra så stor skillnad.

Ett annat gammalt trött argument är: Vaddå, om alla slutar äta kött, vad skulle hända med alla djuren då?
Inte ens i en fantasivärld skulle alla sluta äta kött samtidigt men om folk gradvis börjar skära ner på köttkonsumtionen och börjar bry sig om var djuren de äter kommer ifrån och betala det faktiska priset för bra kött så skulle vi på sikt kunna komma ifrån dessa köttfabriker där djur behandlas som köttfyllda pengarpåsar.

Hållbar design tar form efter havsdjur

Chui Yee Tang är ursprungligen från Malaysia, har studerat konst och design i USA och bor för tillfället i Göteborg där hon studerar hållbar design på Högskolan för Design och konsthantverk. Fram till 31 maj kan man se hennes lampa ”Jellyfish” på utställningen Uppvunnet på Sickla Köpkvarter i Nacka.

Kan du berätta lite om hur du kom in på design och hur du hamnade i Sverige?

- Jag har alltid haft en passion för design och konst sedan jag var liten. Det var inte förrän jag kom till USA, efter jag hade skaffat en examen i marknadsföring som jag hade den chans att utöva och utveckla passionen. Den dubbla masterexamen i konst och design som jag förvärvade är högst tillfredställande och den mer eller mindre fastställde min framtida karriär.

Den största anledningen till att jag hamnade i Sverige var att min man skulle studera på Chalmers. Det här underbara landet är början på ett nytt kapitel i mitt liv med konst och design. Jag märkte att hela det skandinaviska folket är mycket miljömedvetna och har kommit väldigt långt i utvecklingen av hållbar design. Därför bestämde jag mig för att gå tillbaka till skolbänken och lära mig mer om hållbar design på Göteborgs Universitet.

Vad är den bakomliggande motivationen för din design. Är det ett miljöintresse, experimenterande med ovanliga material eller något helt annat?

- Faktum är att jag tycker väldigt mycket om hållbar design som koncept även fast det inte var särskilt populärt i USA när jag var där. Jag har alltid försökt använda återvunna material för mina designer. Alltså, att försöka ta något värdelöst och omvandla det till något användningsbart, vackert och meningsfullt. Jag gillar inte bara idén med ”recycle” men också att ”upcycle” det som folk anser vara meningslösa material och göra det med minimala resurser och energianvändning.

Hur kom du på idén till lampan?

- Jag hade researchat och jobbat med en serie planscher som handlade om att minska användandet av plastpåsar och vikten av att återanvända dem eftersom det här börjar bli ett mer och mer allvarligt problem världen över. Planscherna var menade att upplysa allmänheten om hur miljön förorenas av plastpåsar. Medan jag arbetade med det visuella upptäckte jag de många sätt man kan återanvända plastpåsar i andra former av designpresentation. Kort efter att jag var klar med planscherna började jag utveckla iden och skapade ett tredimensionellt objekt. Manetlampan är baserad på faktumet att för harmlösa djur i havet så ser plastpåsar ut som maneter, och det är väldigt skadligt och ibland dödligt för djuren när de konsumerar denna osmältbara och onaturliga ”mat”. Kärnan av designen för manetlampan är att påminna människor om de sorgliga havsdjuren som är de slutgiltiga offren för människans oansvariga användande av plastpåsar. Genom att återvinna, återanvända och minska mängden plastpåsar kan vi rädda djuren och i det långa loppet rädda vår egna miljö.

Hur är situationen för hållbar design, hur är mottagandet och intresset för det?

- Hållbar design får för tillfället ständigt mer och mer uppmärksamhet tack vare de märkbara efekterna av den globala uppvämningen, snabb utarmning av naturresurserna och även finanskrisen. Nu känner många, speciellt amerikaner, stressen världen genomgår medans de kämpar med väderförändringar som hotar deras leverne och att kostnaderna för deras kapitalistiska livsstil ökar.
När världens största konsument och supermakt – USA jobbar för att förändra sin livsstil så väcker det intresse för övriga att göra det samma. Jag tror att hållbar design är trendigt nu och kommer så vara en lång tid framöver.

Tror du det är möjligt att massproducera hållbar design?

- Ja, jag tror det är möjligt. För det här projektet var metoderna väldigt enkla och jag tror att vem som helst som har tillgång till använda plastpåsar och ett strykjärn enkelt kan producera dem. För att uppnå massproduktion är det ultimata jobbet för designern att förutse alla möjliga problem som kan uppstå. Lyckligvis finns det många grupper idag som är hjälpsamma med att lösa dessa problem för oss, så som reklamkampanjer för att utbilda människor till att bli mer vänligt inställda mot hållbart designade varor men också tillgänglighet av råmaterial och produktionstekniker som är miljövänliga.

Vad är ditt nästa projekt?

- Jag kommer fortsätta med liknande research och utveckla mer och annorlunda designer som smycken gjorda av återvunnen plast och andra miljövänliga material.

Bilfria städer

Jämfört med många andra Europeiska städer är Göteborg väldigt bra för cyklister. Det är försvinnande få ställen där det inte finns någon cykelbana att tillgå. Samtidigt är biltrafiken mycket närvarande i staden. Ingen plats har tagits från bilvägarna för att ges åt cykeltrafiken. På ett sätt är det bra att skilja cykeltrafiken så långt som möjligt från biltrafiken, sett till säkerheten. Samtidigt är det lite farligt att ge biltrafiken så mycket utrymme, bilisterna behöver sällan dela utrymmet med cyklister så de gånger de två faktiskt möts, i korsningar och sträckor där cykelbanan går in i bilvägen kan olyckor uppstå. Mitt igenom Göteborg går Allén som har potential att vara ett fantastiskt promenadstråk förbi de vackraste delarna av staden men istället är det mer eller mindre en autobahn. Speciellt på sommaren kan man märka om man sitter i den intilliggande parken att samma sportbilar och motorcyklar kör förbi i hög fart gång på gång. Det är som någon slags uppvisningsbana mitt i city. Bilar kommer upp i väldigt hög fart och korsar Avenyn där gångtrafiken är hög. Samtidigt pågår för tillfället tre stora trafiksatsningar runtom staden. Miljarder kronor går åt att underlätta biltrafiken i staden. I skuggan av detta hittade jag en text om Amsterdam från början av 90-talet där det hölls referendum om att minska biltrafiken. Åtgärder som att minska hastigetsgränsen, höja parkeringspriser och parkeringsböter samt stänga vissa gator för trafik var på tapeten. Amsterdam och andra Europeiska städer har kommit mycket långt i att begränsa biltrafiken och göra staden säkrare och renare för alla och hade dessa frågor på bordet för 20 år sedan. Är det inte dags att Sverige tar riktiga åtgärder och framstår som den förebild på miljöfronten som vi faktiskt är i resten av världen?

Uppvunnet

Fick nys om en designutställning som endast visar produkter som skapat med redan befintliga material. Genialiskt och det borde såklart vara mer en norm än en specialutställning i periferin.
Det är enormt inspirerande att se hur sådant som förrut betraktats som skräp lätt kan omformas till något vackert och användbart. En snabb koll på deras utställare visar parkettgolv tillverkar av gamla bildäck och en manetformad lampa tillverkad av plastpåsar. Även en snabb googling av hållbar design visar att det här håller på att explodera och att människor nu är allmänt öppna och intresserade av detta. Detta tar plats i Sickla Köpkvarter i Nacka 27 - 31 maj.

Länkat från Uppvunnet fanns även en designtävling för smarta lösningar på återvunnen design. Alla kan skicka in bidrag för en chans att vinna 15,000 kr.