Miljardärer och miljön

Det började med en idé på en middag i Versailles 1865 och slutade med att Frihetsgudinnan invigdes 21 år senare på det som kom att kallas Liberty Island. Hela historien om hur Frihetsgudinnan kom till är fascinerande men jag tänkte ägna mig åt en aspekt i det långa arbetet. Hon var en gåva från Frankrike och i dealen ingick att USA skulle stå för plattformen hon står på.

Kongressen beslutade att ta emot gåvan men utdelade inga pengar för att bygga plattformen. Detta förargade Joseph Pulitzer, journalist och utgivare av New York World. Han inledde en intensiv kampanj för att få ihop pengarna. Efter två månader hade han fått ihop $135.75 av de $200,000 som behövdes. Bygget började men fick så småningom slut på pengar och avstannade. Under tiden hade Pulitzers tidning ökat sitt läsarskap redigt och kampanjen påbörjades på nytt. Han skrev varje dag om hur futtigt det var att av alla New Yorks miljonärer som lätt skulle kunna skrapa ihop denna summa så var det ingen som bidrog. Vidare lovade han att alla som lämnade ett bidrag skulle få sitt namn publicerat i tidningen, snart började hela New York intressera sig, fattiga hushåll bidrog med det de kunde och så småningom i oktober 1886 kunde statyn invigas.

Det som slår mig är hur media öppet kritiserade överheten för över hundra år sedan. Det var en tid då städer växte fram och många av de stora publika byggnader som vi har än idag var betalade av storföretag, bibliotek, operor och sjukhus. Många företag ägnar sig åt välgörenhet och satsar på CSR men inte på gränsen till hur många som egentligen skulle ha möjlighet att göra det.

En av de stora nyheterna den här veckan var att Bill Gates och Warren Buffet lyckats få 40 stenrika att ge bort hälften av sina förmögenheter till välgörenhet. The Giving Pledge kallar de det och de uppskattar att om alla miljardärer gjorde det skulle de få ihop 600 miljarder dollar. Det är ju så klart fantastiskt men egentligen är det kanske ingen stor uppoffringen då man ponerar att de ändå har tillräckligt för ett liv i absolut lyx. Jag undrar vad som skulle hända om samtliga storföretag gick samman och beslöt sig att hållbarhetssäkra sina företag. De skulle förlora massor av pengar på det men det skulle vinna en fortsatt gemensam framtid. Det är jättebra att de ger till fattigdomsbekämpning och utbildning men tänk hur mycket gott de skulle göra om de bestämde sig för en verkligt stor förändrig. De skulle också kunna gå med att utveckla ett riktigt skattesystem och undvika att utnyttja billig arbetskraft i Asien. Trots allt har många av de stenrika förvärvat sina pengar på sätt som innebär miljöförstöring. Det känns på något sätt förljuget om till exempel oljebolag skänker pengar till fattigdomsbekämpning samtidigt som de utvinner olja ur fattiga Afrikanska länder som aldrig får se pengarna från försäljningen.    

Något är ruttet i havet

Läser i dagens GP att Fiskeriverket gav två fiskare i Träslövsläge en miljon för att bygga sin egen fiskebåt. Sedan tilldelades de endast 46 fiskedagar per år. Varför de överhuvudtaget subventionerar utfiskningen av haven är en fråga. Pengar i sjön? GP har även en video som visar hur det såg ut i Göteborgs fiskhamn på 20-talet, ett livigt ställe där det kryllade av folk och båtar. Fiskarna var glada att folk hade börjat äta mer fisk efter kampanjer som kort och gott sa "Ät mer fisk!"
Vi fortsätter äta mer fisk även fast vi vet att om haven är nära kollaps på grund av överfiskning. Second Opinion har en debattartikel av Mårten Hjernquist där han pratar om Östersjösillen och att den inte alls existerar i övermängder som vissa forskare påstår utan den har halverats de senaste 30 åren. Ändå görs mycket lite för att lämna fisken i fred och låta haven återhämta sig.

Historien om grejer

En miljöaktivist vid namn Annie Leonard har gjort en bra jobb i att komprimera årslång research ner i en 20 minuter lång animerad film som väldigt lättbegripligt beskriver hur konsumtionscykeln fungerar, hur vi hamnat i den, hur dina inköp påverkar tredje världen och världen i stort och vad vi kan göra åt saken. Det är hur konsumtion fungerar för dummies helt enkelt. Perfekt att visa för de som ännu inte är medvetna om läget. 

Kolla in filmen på Story of Stuff.

Grisen

Djurrättsalliansen har gjort ett gediget jobb med att undersöka svenska grisgårdar. I medierna har det funnits idel shockade uttryck, jag kan dock inte göra mer än att uppgivet rycka på axlarna. Har svårt att förstå hur det är en nyhet för folk att grisar inte lever i ett härligt grisparadis till de smärtlöst dör och hamnar på deras tallrikar. Jag antog att människor vet om hur det går till men väljer att ignorera det och glatt äter kött iallafall. Så är uppenbarligen inte fallet, det är som Jonathan Safran Foer pratar om i sin bok Eating Animals (parafraserat); folk associerar ordet djurfarm med ord som gräs, himmel, bonde med grep osv och verkligheten kunde inte vara mer annorlunda. De flesta har ingen aning om var deras mat kommer ifrån och det kanske är en naturlig reaktion att stoppa huvudet i sanden då. Förhoppningsvis kommer det här påverka folks konsumtion i framtiden men jag hörde en intervju med en pr-konsult i samband med grishärvan som sa något i stil med att det är tre veckor kvar till jul och att folk kommer ha glömt det här när det är dags att köpa skinka.

Hittade en artikel om labbodlat kött på The Guardian. Det är en skräckblandad förtjusning jag överväger om man skulle äta labbodlat kött. För min del skulle det bli nej. Om det här nu skulle kunna framställas på ett prisvärt och enkelt sätt så är det fantastiskt. Det blir ett filosofiskt dilemma i huvudet när man är kött men inte från en levande varelse. Känner inga som helt behov att tugga kött så avstår men bra för de som fortfarande har köttsug.

Överhuvudtaget är köttsubstitut alldeles för naturtrogna. Bara härom veckan fick jag och mitt sällskap av misstag köttburgare istället för vegoburgare. Jag han tur som var inte bita i min. Ickekött behöver inte se ut som kött, skulle mycket hellre vilja att det inte alls såg ut som kött så att man slipper undra vad det egentligen är man äter. Det påminner mig om det stora och utmärkta reportaget Filter hade om grisindustrin i våras. En läsare kommenterade om att det säkerligen var mer miljövänligt att äta närproducerad ekologisk gris än torkat sojakött som flugits från andra sidan världen. Det är säkert sant. Det är mycket som ska tas inom beaktande.

Stäng av kranen när du borstar tänderna

Igår vad det Blog Action Day när många av alla miljoner existerande bloggar lade kollektiva krafter på att blogga om klimatet. Ett återkommande tips som man alltid hör och läser då folk vill dela med sig om vad man kan göra för miljön är "stäng av kranen när du borstar tänderna". Jag har aldrig förstått varför man inte skulle göra det. Vad är meningen med att låta vattnet rinna? Det här är kanske en av de avgörande frågorna där det antingen är jag som är normal och alla andra är konstiga eller tvärt om men jag gissar starkt på det förstnämnda.

No Impact Man & Huffington Post

År 2006 började skribenten Colin Beavan sitt projekt - att leva ett år med minsta möjliga påverkan på klimatet. Han blev No Impact Man. Han och hans familj (som aningsvis måste ha gett medtyckande) bor i New York och började cykla överallt, köpa närproducerat, skippa förpackningar och onödig konsumtion osv. Sedan dess har det blivit en mycket välbesökt blogg, en dokumentärfilm och en bok. Nu kommer No Impact Week i samarbete med Huffington Post där läsare uppmanas att prova en vecka med liten påverkan. Trots namnet handlar det inte om noll påverkan utan om minskad påverkan. Den 18 oktober inleds No Impact Week och det vore ju fantastisk om många deltar. Samtidigt samlas pengar in för att fortsätta sprida information om klimatkrisen och vad alla kan göra för att hjälpa till.

Greenpeace hindrar trålare

Det rapporterades i nyheterna idag om Greenpeaces aktioner i Östersjön. I ett försök att stoppa stora trålare har Greenpeace placerat ett antal stenblock på uppåt några ton på havsbotten, syftet är att stoppa trålnät från de båtar som draggar havsbotten ren på fisk och skaldjur. Det här har skett på ett område mellan Danmark och Sverige. Ett område som sedan 2003 skyddas av avtalet Natura 2000 för att skydda havet mot bottentrålning.

"Den svenska regeringen måste uppfylla sina åtaganden att skydda områdena och införa ett permanent fiskeförbud i områdena. I Europas vatten existerar marint skydd bara på papper. Våra hav kan inte vänta längre, deras överlevnad står på spel och politikerna måste agera för att införa lagar som kan skydda havsmiljön idag och i framtiden." sa Isadora Wronski, talesperson i havsfrågor på Greenpeace till GP.

Det här har fått danska jordbruks- och fiskeriministern Eva Kjer Hansen vansinnig och hon hotar att avbryta alla samarbeten med miljöorganisationen. Hon anser att de reagerar överhastat. Trots att båda regeringar har skrivit avtal om att skydda havet sedan sex år tillbaka har ingenting hänt och Greenpeace har nu gjort jobbet åt dem. För att stödja aktionen, skicka ett brev till regeringen genom Greenpeace här.

Den sjuka fiskpolitiken

Saxat från Isabella Lövins krönika:

Sämst: Att finfin sill från svenska Västerhavet
går fryst på export – för att mata tonfisk
med i Medelhavets tonfiskfarmer.
Samtidigt har Sveriges enda Kravmärkta
fiskebåtar så liten ranson att de inte kan
leverera Kravsill till konsument året om.
Fiskeripolitiken måste göras om!

Matmissbruket

Det här gör lite ont att se men en ögonöppnare för de som ännu inte insett vidden av hur mycket onödigt slängande av mat som försigår. Företagspolicy, marknadsfluktuationer och allmän slöserimentalitet gör att enorma mängder mat odlas och produceras totalt i onödan, till stor kostnad för klimatet. Jag har allvarligt funderat på att bli freegan men måste komma över min bacillfobi först innan jag dyker ner i containrar och soptunnor.

Berlinsk bordell erbjuder cyklister rabatt

Det här måste vara dagens mest bisarra nyhet. Jag har inte källkollat den så kanske ska tas med en nypa salt. Eller inte när man ponerar att det är Tyskland det handlar om. En bordell i Berlin har klurigt nog hakat på miljötrenden och erbjuder 5 Euro rabatt för de som anlänt på cykel. Jag undrar hur många tyskar som förenar miljömedvetenhet med en tvivelaktig kvinnosyn?

Festivaler för miljön

Way out West tillsammans med Roskilde och Øyafestivalen satsar på miljöinitiativ för att sätta press på konferensen i Köpenhamn senare i år. De har gemensamma krav som är följande:

• ett internationellt klimatavtal som säkrar att den globala genomsnittstemperaturen inte ökar med mer än 2 grader. Sverige, Norge och Danmark ska minska sina utsläpp med 40 % innan 2020.

• ett rättfärdigt avtal som säkrar fattiga människors rätt till utveckling.

• att de rika länderna förpliktigar sig att betala för utveckling i fattigare länder genom överföring av miljvövänlig teknologi. Detta i tillägg till annat redan planerat bistånd.

Festivalerna jobbar med att undika spill och svinn, återvinning, transporter. Ekologisk mat kommer erbjudas på området. Tydligen ska fordon köras på biobränsle. En festival kan inte i sin definition vara miljövänlig med influgna artister, plastmuggar, transport osv men det är roligt att se att de tar initiativ. Speciellt bra är Way out Wests samarbete med SJ då de erbjuder rabatt på tågresor.

Bilfria städer

Jämfört med många andra Europeiska städer är Göteborg väldigt bra för cyklister. Det är försvinnande få ställen där det inte finns någon cykelbana att tillgå. Samtidigt är biltrafiken mycket närvarande i staden. Ingen plats har tagits från bilvägarna för att ges åt cykeltrafiken. På ett sätt är det bra att skilja cykeltrafiken så långt som möjligt från biltrafiken, sett till säkerheten. Samtidigt är det lite farligt att ge biltrafiken så mycket utrymme, bilisterna behöver sällan dela utrymmet med cyklister så de gånger de två faktiskt möts, i korsningar och sträckor där cykelbanan går in i bilvägen kan olyckor uppstå. Mitt igenom Göteborg går Allén som har potential att vara ett fantastiskt promenadstråk förbi de vackraste delarna av staden men istället är det mer eller mindre en autobahn. Speciellt på sommaren kan man märka om man sitter i den intilliggande parken att samma sportbilar och motorcyklar kör förbi i hög fart gång på gång. Det är som någon slags uppvisningsbana mitt i city. Bilar kommer upp i väldigt hög fart och korsar Avenyn där gångtrafiken är hög. Samtidigt pågår för tillfället tre stora trafiksatsningar runtom staden. Miljarder kronor går åt att underlätta biltrafiken i staden. I skuggan av detta hittade jag en text om Amsterdam från början av 90-talet där det hölls referendum om att minska biltrafiken. Åtgärder som att minska hastigetsgränsen, höja parkeringspriser och parkeringsböter samt stänga vissa gator för trafik var på tapeten. Amsterdam och andra Europeiska städer har kommit mycket långt i att begränsa biltrafiken och göra staden säkrare och renare för alla och hade dessa frågor på bordet för 20 år sedan. Är det inte dags att Sverige tar riktiga åtgärder och framstår som den förebild på miljöfronten som vi faktiskt är i resten av världen?

Highway to Hell?

Efter en incident med Västtraffik häromkvällen (där ca. 40 poliser, väktare och kontrollanter belägrade en spårvagn och tog alla som inte hade giltlig biljett oavsett om de rimligen inte hade hunnit stämpla då hållplatsen innan är ca. 20 sekunder resväg bort) föranledde mig att kolla upp planka.nu

Jag har länge varit medveten om dem men aldrig känt mig manad att kolla upp dem då jag slarvigt nog antagit att de är anarkister mer än något annat. Jag uppsökte dem för att jag var något förvånad över grovheten av kontroller nuförtiden. Det verkade något utstuderat att sikta in sig på en ödslig hållplats i ett fattigt invandrartätt område, jag såg dels en tjej bli upptryckt mot en busskur och människor bli tillsagda att de inte får ta foton. Vilket i båda fallen är fel. Dessutom kan man fundera över effektiviteten i att använda flertalet poliser för de här övningarna. Tyvärr är inte fallet att vi är skonade från grov brottslighet och har ett överflöd av polisresurser.

Hur som helst fann jag att planka.nu har ett solitt politiskt manifest som innefattar miljöfrågor och nolltaxering av kollektivtraffik. Jag fann bland annat ett skrift de framställt som kommentar till Förbifart Stockholm, det föreslagna vägbygget som ska användas till att minska biltraffiken (ja, logiken är ju strålande), kallad Highway to Hell? Enligt dem skulle kollektivtrafiken som redan till hälften är subventionerad av skatter kunna nolltaxeras genom en liten höjning av landstingsskatten. Det skulle betyda att de fattigare som mest behöver den får den i stort sett gratis och att de som har mer betalar efter medel. Dessutom skulle de stora summor som idag läggs på biljettsystem och biljettkontroll kunna omstyras till gratis och tätare färdturer. Miljön sparas, speciellt i stadsmiljöer där dålig luft är ett konstant problem, likaså rörligheten och säkerheten som hotas av bilismen. Det här låter ju som en genomtänkt och genomförbar idé. Debatten existerar dock inte, istället har vi i alla storstäder miljardplaner på att bygga ut bilframfarten samtidigt som sverige i stort och kommuner på lokalnivå skrivit på miljömål för att sänka utsläpp. Jag kanske är en imbecill men jag ser inte hur det går ihop.

Rättigheter vs. Skyldigheter

Imorgon är det Earth Hour. Många privatpersoner och företag har tagit utmaningen att släcka ljuset under en timme. Självklart gör det ingen skillnad i elförbrukning men det sänder iallafall en signal att människor är villiga att göra någonting. Ifall det här är samma betydelselösa manifestation som till exempel Live Earth är mycket möjligt (jag förstod inte hur flygandet av artister runt världen skulle rädda miljön). Att det sänder en signal är viktigt, kanske saker börjar röra på sig, kan bildas mer och mer opinion. Tyvärr är nog steget långt från att släcka en lampa till att ta riktig aktion och använda sin köpkraft, eller rättare sagt sin oköpkraft för människor har mycket större makt än vad de tror. Om en stor samling människor gemensamt bestämmer sig för att sätta stopp för någonting eller förändra någonting så är det förvånansvärt lätt.

På Ring P1 idag uttalade sig en ringare om att han minsann betalar sin egen elräkning och att han banne mig får ha på så många lampor han vill och att man inte ska lyssna på dessa miljöfanatiker som vill göra livet tråkigt för alla.
Något liknande är budskapet Göran Larssons debattartikel idag. Han var tills nyligen ägare av en pälsaffär i Stockholm. Han har fått sin egendom förstörd och sin familj hotad. Det är inte okej. Men faktum kvarstår att han valt ett yrke där han på ett ohumant sätt bidrar till lidandet hos djur till förmån för människors fåfänga. Jag tror att det är samma körsnär som nyligen försvarade sitt yrke med argumentet att om människor vill lägga sina pengar på exklusiva varor som pälsar så är det deras rättighet.

Detta argument går igen och igen inom många områden där människor vill försvara eller hävda sin rätt till tvivelaktigt beteende. Det här leder mig tillbaka till en annan telefonör till Ring P1 idag. Han talade högst passionerat om Earth Hour och om att det talas om mänskliga rättigheter men aldrig om mänskliga skyldigheter. Vi har en skylldighet att försvara vår gemensamma framtid och det kommer att kräva uppoffringar.

Göran Larsson i sin artikel drog grundlösa paraleller mellan matbutiksattentaten och de glasbitar som häromdagen hittades i kyckling – ”Djurrättsaktivister! - det var min första tanke när jag hörde talas om glasbitarna”. Det finns ännu inga belägg för detta och om det är sant verkar det vara ett oerhört korkat sätt att få folk att sluta äta kött. Däremot har han en poäng när han påstår att köttindustrin kan skadas lika mycket som pälsindustrin. Det finns inga som helst vettiga argument för att äta kött annat än ”jag tycker det är gott” och den är svår att argumentera. På något visa verkar ”är din njutning värd någons smärtfyllda död?” inte ta skruv i debatten. För det är den uppenbarligen. Köttätande verkar av någon underlig anledning vara en mänsklig rättighet. Det är tabu.

Djurens rätt har också uppmärksammat Earth Hour och säger: ”Om varenda lampa i hela Sverige släcks under ett dygn sparas alltså 16400 ton koldioxid. Men om alla i Sverige istället skulle äta veganskt skulle minskningen bli mer än dubbelt så stor, 37000 ton koldioxid per dag. För den del som den enskilde medborgaren kan påverka är skillnaden än större.” Earth Hour är ett jippo, men ett viktigt sådant. Informationssprid ska inte alls underskattas. Om man däremot vill ta ett ordentligt steg i att minska sitt tärande på jordens resurser så är det enkelt: Sluta/skär ner på att äta kött.

Stoppa tunneln, stoppa den

I GP idag hittar man ett debattinlägg från Naturskyddsföreningen. De förespråkar en nedläggning av tunnelbygget i Marieholm i Göteborg. Istället vill de införa trängselskatt i staden. Hur bakåtsträvande är kommunledningen? Det finns tydliga miljömåls som ska uppnås, i dem ingår inte att utöka biltraffiken. Lösningen på trafikproblemen är inte att bygga ut vägar. Jag förstår att folk jobbar och bor på ställen varemellan det inte är särskilt lätt att ta sig men det går inte att bara stoppa huvudet i sanden. Alla måste ta ansvar. Ju fler som åker kommunalt, desto mer kan man bygga ut det kommunala nätet. Busstrafiken skulle dessutom gå så mycket smidigare om man tog bort femtio bilar från vägarna och satte 50 människor i en buss istället. Trängselpengarna skulle kunna gå till att finansiera Västtrafik. Den här artikeln har självklart fått mycket kommentarer av blandad natur, bland annat flera som ansåg att gångtrafikanter och cyklister också skulle skattas. Tyvärr har inte förstått att fordonsskatten inte är ensam finansör av vägbyggen. Vi betalar alla för att vissa ska kunna åka bil. Vissa betalar även med sin hälsa och sitt liv.