Ecotopia

En småblåsig helg i februari var Permakultur i Skåne på besök på Ecotopia på Österlen, nära Tomelilla. Ursprungligen en gammal fin gård från 1800-talet som nu byggs upp som en verksamhet och mötesplats. Det är ett ambitiöst byggprojekt som inkluderar övernattningsstugor, en framtidsverkstad, en permakulturodling och mycket mer. Ägarna Karin och Roland har bott där sedan 2006 och har tillsammans arbetat fram idén för Ecotopia.

Det här är den första stugan som byggts, allt med naturliga och återvunna material och spännande tekniker som det här skiffret. 

Dörren är målad med kanel!

Karin beskriver med inlevelse.

Ett avancerat vattenreningssystem vars funktion jag inte helt förstod.

Tänk vad man kan göra med ett bildäck.

Jordkällare från 1800-talet som funkar bättre än alla kylskåp. Tydligen är knepet att lägga grönsakerna i gamla mjölkkannor med locket lite på sniskan, de håller sig hela året.

Nyinvigt solenergisystem.

Växthus med fikonträd. Fikon inkluderades även i vår extremt goda lunch.

Framtidsverkstaden som fortfarande är under konstruktion. Bland annat används hampa som isolering.

Fantastisk brödugn.

Att bygga ett afrikanskt kylskåp

Några vänner som bor i Colombia håller på att anlägga ett grönsaksland och en hönsinhägnad. Dessutom har de provat på att bygga en afrikansk kyl. Det här är en otroligt smart grej som egentligen bara härmar naturen, använder enkel fysik och som vem som helst kan göra. Enkelt sett behöver man två krukor, den ena större än den andra, man bildar ett sandlager mellan krukorna och vattnet som man häller i krukan avdunstar vilket skapar en kyleffekt.

Man har hittat krukor i mellanöstern från 3000 f. Kr. men den moderna variaten har gjorts populär i Nigeria.

Här finns en guide för hur du bygger en själv.

Rakhyveln

"The Razor" är en ny byggnad i Elephant & Castle i London som är ett bostadshus och en skyskrapa med tre vindturbiner på toppen. Byggnaden är 42 våningar hög och höjden gör att turbinerna blir mer effektiva, de genererar 8% av byggnadens energibehov. Läs mer här.

Phillippe Starck skapar omodigt mode

Phillippe Starck är en mångkonstnär, en designer som nu ger sig in i klädbranschen. Han har tidigare haft projekt med miljövänlig prägel men när han skapar kläder gör han det med tanke på hållbarhet och kraftiga miljövänliga material. Tillsammans med det skotska klädmärket Bannantyne ska hans arkitektiska linjer och "intelligenta cashmere" appliceras på kläder men han vill inte kalla det för mode. Han säger att "I will never be idiotic enough to do fashion" och att kläderna inte kommer synas mycket i medierna men att intelligenta människor kommer att upptäcka dem ändå. De kommer att tillverkar i en fabrik i Skottland och saluföras i oktober.

Passivhus

För mig är det obegripligt att inte alla planerade husbyggen i Sverige är för passivhus. Självklart är det inte det billigaste sättet att bygga men det man vinner i hållbarhet är ovärdeligt. Man garanterar att ett hus har ett konstant värmesystem, inte utsätts för prisuppgångar på energi och inte bidrar till det enorma energianvändandet. Ett hus som fungerar som ett kretslopp. Det är dock roligt att se att det ploppar upp fler och fler. Som de i Bollstanäs planerade Gösta Westerberg Energihus. Det är fyra planerade hus och de är riktigt snygga.

Valkraft

Det danska initiativet INDEX:Design to Improve Life ger priser åt design som förbättrar världen. En av produkterna som fick mitt öga att lyftas var Whalepower. Ett vindkraftverk som hämtat inspiration från knölvalars fenor. Rotorbladen på vindkraftverket är taggade och genererar tydligen 20% mer energi än en vanligt blad och minskar dessutom oljudet. Ännu ett exempel på att naturens design är oerhört smart.

Hållbar design tar form efter havsdjur

Chui Yee Tang är ursprungligen från Malaysia, har studerat konst och design i USA och bor för tillfället i Göteborg där hon studerar hållbar design på Högskolan för Design och konsthantverk. Fram till 31 maj kan man se hennes lampa ”Jellyfish” på utställningen Uppvunnet på Sickla Köpkvarter i Nacka.

Kan du berätta lite om hur du kom in på design och hur du hamnade i Sverige?

- Jag har alltid haft en passion för design och konst sedan jag var liten. Det var inte förrän jag kom till USA, efter jag hade skaffat en examen i marknadsföring som jag hade den chans att utöva och utveckla passionen. Den dubbla masterexamen i konst och design som jag förvärvade är högst tillfredställande och den mer eller mindre fastställde min framtida karriär.

Den största anledningen till att jag hamnade i Sverige var att min man skulle studera på Chalmers. Det här underbara landet är början på ett nytt kapitel i mitt liv med konst och design. Jag märkte att hela det skandinaviska folket är mycket miljömedvetna och har kommit väldigt långt i utvecklingen av hållbar design. Därför bestämde jag mig för att gå tillbaka till skolbänken och lära mig mer om hållbar design på Göteborgs Universitet.

Vad är den bakomliggande motivationen för din design. Är det ett miljöintresse, experimenterande med ovanliga material eller något helt annat?

- Faktum är att jag tycker väldigt mycket om hållbar design som koncept även fast det inte var särskilt populärt i USA när jag var där. Jag har alltid försökt använda återvunna material för mina designer. Alltså, att försöka ta något värdelöst och omvandla det till något användningsbart, vackert och meningsfullt. Jag gillar inte bara idén med ”recycle” men också att ”upcycle” det som folk anser vara meningslösa material och göra det med minimala resurser och energianvändning.

Hur kom du på idén till lampan?

- Jag hade researchat och jobbat med en serie planscher som handlade om att minska användandet av plastpåsar och vikten av att återanvända dem eftersom det här börjar bli ett mer och mer allvarligt problem världen över. Planscherna var menade att upplysa allmänheten om hur miljön förorenas av plastpåsar. Medan jag arbetade med det visuella upptäckte jag de många sätt man kan återanvända plastpåsar i andra former av designpresentation. Kort efter att jag var klar med planscherna började jag utveckla iden och skapade ett tredimensionellt objekt. Manetlampan är baserad på faktumet att för harmlösa djur i havet så ser plastpåsar ut som maneter, och det är väldigt skadligt och ibland dödligt för djuren när de konsumerar denna osmältbara och onaturliga ”mat”. Kärnan av designen för manetlampan är att påminna människor om de sorgliga havsdjuren som är de slutgiltiga offren för människans oansvariga användande av plastpåsar. Genom att återvinna, återanvända och minska mängden plastpåsar kan vi rädda djuren och i det långa loppet rädda vår egna miljö.

Hur är situationen för hållbar design, hur är mottagandet och intresset för det?

- Hållbar design får för tillfället ständigt mer och mer uppmärksamhet tack vare de märkbara efekterna av den globala uppvämningen, snabb utarmning av naturresurserna och även finanskrisen. Nu känner många, speciellt amerikaner, stressen världen genomgår medans de kämpar med väderförändringar som hotar deras leverne och att kostnaderna för deras kapitalistiska livsstil ökar.
När världens största konsument och supermakt – USA jobbar för att förändra sin livsstil så väcker det intresse för övriga att göra det samma. Jag tror att hållbar design är trendigt nu och kommer så vara en lång tid framöver.

Tror du det är möjligt att massproducera hållbar design?

- Ja, jag tror det är möjligt. För det här projektet var metoderna väldigt enkla och jag tror att vem som helst som har tillgång till använda plastpåsar och ett strykjärn enkelt kan producera dem. För att uppnå massproduktion är det ultimata jobbet för designern att förutse alla möjliga problem som kan uppstå. Lyckligvis finns det många grupper idag som är hjälpsamma med att lösa dessa problem för oss, så som reklamkampanjer för att utbilda människor till att bli mer vänligt inställda mot hållbart designade varor men också tillgänglighet av råmaterial och produktionstekniker som är miljövänliga.

Vad är ditt nästa projekt?

- Jag kommer fortsätta med liknande research och utveckla mer och annorlunda designer som smycken gjorda av återvunnen plast och andra miljövänliga material.

Uppvunnet

Fick nys om en designutställning som endast visar produkter som skapat med redan befintliga material. Genialiskt och det borde såklart vara mer en norm än en specialutställning i periferin.
Det är enormt inspirerande att se hur sådant som förrut betraktats som skräp lätt kan omformas till något vackert och användbart. En snabb koll på deras utställare visar parkettgolv tillverkar av gamla bildäck och en manetformad lampa tillverkad av plastpåsar. Även en snabb googling av hållbar design visar att det här håller på att explodera och att människor nu är allmänt öppna och intresserade av detta. Detta tar plats i Sickla Köpkvarter i Nacka 27 - 31 maj.

Länkat från Uppvunnet fanns även en designtävling för smarta lösningar på återvunnen design. Alla kan skicka in bidrag för en chans att vinna 15,000 kr.

Gör om mig

Allt fler designers har börjat tänka på och leka med återvunna material. Det går förstås att skapa konst med sådant som annars skulle slängas och fylla ett hål i en sophög någonstans. Jag hittade Ciclus som består av en spansk designer. Ciclus gör fina saker av återvunna material, ofta sådant man inte ens tänker på som potentiella smycken, till exempel ringen på aluminiumburkar.


Väska gjord av återvunnet läder.


Halsband tillverkat av ringarna från drickburkar och fiskelina.

Armband från utklippta bitar filmnegativ.

Grön byggnad i öken

Elever på Frank Lloyd Wright School of Architecture i USA har framställt ett hus med hållbar design mitt i en öken. Huset är byggt av paneler som enkelt kan framställas i massformat och transporterar via bilvägar. Det kan antingen kopplas till värmesystem eller användas passivt. Det tar tillvara på regnvatten och återanvänder gråvatten. Huset har naturlig ventilation och drivs av solpaneler. Dessutom är det extremt snyggt.

Elevernas blogg om bygget kan läsas här: PraireMod

Miljövänligt boende med Eco Hab

Det här är något av ett drömhus, en konformad konstruktion, tillverkad helt i återvunnet material, självförsörjande. Den använder sig av vindkraft, återanvänder regnvatten och superslick. Den går dessutom att flytta. Jag skriver det här medans jag ser ut över en Göteborgsk innergård. Här skulle man kunna slå flera flugor i en smäll. Utnyttja gårdsutrymmet mer effektivt samtidigt som man underlättar bostadskrisen och skapar mer miljövänligt boende.

Grön stad

Jag har bott många år i Edinburgh och det är en fantastisk stad men särskilt miljövänlig har den aldrig varit. Trots att den bara ligger snett till vänster om Sverige känns det ibland som att resa 40 år tillbaka i tiden.

Dubbelglas är ett väldigt nytt påfund och en återvinningsplan för hushåll började det satsas ordentligt på för bara två år sedan. Det har helt enkelt inte varit en prioriteringsfråga i denna vackra stad.

Nu har Edinburghs kommun skrivit under ett kontrakt som lovar att ta klimathotet på allvar och minska utsläpp. Webbsidan erkar dock inte specifiera vad exakt det är som ska göras. Det låter ganska mycket som het luft och inte så mycket verkstad.

Kommunen har tidigare inte visat upp sig från sin bästa sida med en rad beslut som gått tvärt emot lokala grupper och som luktat suspekt mycket korrumption. De senaste tio åren har staden fått en avsevärt förbättrad ekonomi då den finansiella sektorn lagt många av sina huvudkontor i staden. Många delar av denna gamla stad har bytts upp och gjorts om. För tillfället är det stora delar av det gamla området Fountainbridge som gått från delvis nedgångna men charmiga kvarter till enorma glas och stål byggnader. Sedan ett par år pågår en ombyggnad av ett centralt område mitt i det anrika gamla stan med många k-märkta byggnader där ett byggnadsbolag har fått ett lukrativt kontrakt att bygga femstjärniga hotell trots tusentals röster emot byggnaden. Om allt det här och mycket annat går att läsa här.

Nu ska tydligen Edinburgh sträva efter att bli "The most sustainable city in Northern Europe". Det här bland annat genom design och fair trade projekt. Detta projekt ska uppfyllas innan 2015. Det ska bli mycket intressant att se hur det här fortgår eftersom de idag har en väldigt lång väg att gå.

Hållbar design med wiskeysmak

Jag läste nyligen om ett projekt IKEA i Holland har där kunder kan ta med sig sina gamla möbler och byta dem mot andras gamla möbler.
I bakgrunden ligger såklart en drive att få fler kunder, men ändock - fantastiskt!

Det vore underbart om fler IKEA runt om i världen kunde göra något liknande, eller om överhuvudtaget fler marknader för byteshandel uppstod. Folk använder ju redan flitigt blocket för att få ny inredning i hemmet. Jag har alltid undrat var möbler och inredning från alla dessa hem som homestylas vartannat år tar vägen. Hur bra vore det om de bara kunde bytas?

Det här fick mig att tänka på David Trujillo-Farley. Han är en designer från USA, verksam i Skottland som bland annat skapar möbler med hållbara tekniker. Det finns en intressant historia bakom stolen på bilden: David fick reda på att det finns en lag i Skottland mot att förstöra gamla wiskeytunnor. Eftersom det producerat enorma mängder wiskey så det här är ett växande problem, för tillfället finns det en enorm tunnkyrkogård utanför Glasgow.

Han kontaktade ett destilleri och frågade om han fick använda några av deras tunnor. Resultatet är stolen ovan, en del av tunnans karaktär har lämnats kvar i stolen så att den åminner om sin historia. Han använder enbart ekologiskt möbellim för att minska alla miljöpåfrestningar. Hans idé var att sätta en stolproduktion i verk på en destilleriort, produktionen skulle kunna använda ung arbetskraft och sätta arbetslösa i lärlingspositioner. Det skulle onekligen finnas intresse för dessa stolar, dels hos miljömedvetna konsumenter och hos wiskeyälskare. Senast jag hörde något om detta var det problem att få en deal med ett destilleri.

Jag intervjuade David för några år sedan och han pratade passionerat om att tillverka biologiskt nedbrytbara och återvunna möbler i massproduktion. Hans mål var att få ett samarbete med ett företag som IKEA, att det skulle gå att billigt framställa dessa möbler i storproduktion istället för de billiga slit och slängvaror i plast som för tillfället säljs där. Han hade också en framtidsvision om att möbler skulle få en innehållsförteckning som mat har, där skulle det stå hur mycket miljögifter som släppts ut i mark och vatten vid tillverkningen av möbeln.