Skräp = Konst

Du kanske någon gång har reflekterat över hur mycket skräp som ligger längs vägkanterna. Det gör Håkan Sjöström också, skillnaden är att han tar med sig det hem.

Håkan Sjöström är art director, grafisk formgivare och copwriter men också bilförare som förundrats över de mängder av skräp som ligger i dikena. ”Jag beslutade mig för att titta närmare på skiten. Med en rulle sopsäckar under armen har jag under en tid vandrat utefter stadens motorvägar och plockat bildelar som lossnat, saker som folk kastat ut genom fönstret, jag lovar - man hittar verkligen allt möjligt”.

Håkan har nu dokumenterat sina fynd i en bildserie som han kallar "Utsläpp". Målet har varit att hitta skönhet och grafiska former i sånt som i allmänhet betraktas som avfall och skräp. Efter stort gallringsarbete består nu bildserien "Utsläpp" av cirka 20 bilder.

Vad var det som fick dig att gå från tanken "titta vad mycket skräp" till handlingen att plocka upp skräpet och ta hem det?
Man kan nog säga att det finns många bottnar i det. Jag har alltid varit road av att göra "något av inget". Se möjligheter där andra kanske inte hittar dem. Jag jobbar till exempel gärna med små budgetar för då tvingas man att jobba med idéer och tankar snarare än stora produktioner.

Mina "utsläpp" är ett sätt att dra den till tanken sin spets. Sen är det nog också en reaktion på att mycket ska vara så finslipat nu för tiden, speciellt inom foto. Det retuscheras och fixas i photoshop så att äkthet och känsla tyvärr ofta försvinner. Man söker ofta perfektion, teknik och finish blir viktigare än innehållet. Det kan givetvis finnas ett värde i det, men känslan försvinner ofta med kloningsverktyget. Därför har jag varit väldigt noga med att vara oerhört "ärlig" med mina utsläpp. Skräpet har jag hanterat som om de vore brottsplatsbevis. Det är alltså fotograferade exakt som jag hittade dem. Så det egentliga jobbet har inte varit i själva fotograferandet utan i urvalet av saker, att vända och vrida på skräpet och hitta spänningen, formerna och helst någon sorts själ. I några fall har jag till och med lyckats väcka liv i sakerna...om jag får säga det själv.


Vad var det konstigaste/bästa du hittade?
Jag kan i all fall säga att de vanligaste "skräpen" är saker man dricker ur och då utan konkurrens lattemuggar i papp, dom ligger i drivor. Dom är ofta från McDonalds och har texten "Ekologiskt kaffe" skrivet på sig, något som får en att fundera. Sen kommer nog navkapslar, sådana där av plast som folk sätter på sina vinterhjul för att de ska vara tjusiga. Dom blir riktigt snygga när dom blivit överkörda några gånger. Jag har faktiskt funderat på att göra en serie bilder med bara överkörda plastnavkapslar.

Det som förvånat mig mest är hur mycket handskar det ligger utefter vägarna. Det här har förbryllat mig för man sitter ju inte i bilen och helt plötsligt får för sig att slänga ut handskarna genom fönstret. En vän till mig kom dock med en ganska bra teori. Folk lägger handskarna på taket och glömmer dom där när dom kör iväg.
Det konstigaste, eller i alla fall det mest skrämmande var nog kanylen jag hittade längs Nynäshamnsvägen. Man får hoppas att det var en passagerare som tog en sil och inte föraren.

Vad är ditt budskap?
Jag har nog inte något budskap, tror jag. Mera en vilja att visa att det vackra ofta finns i det enkla vi har omkring oss, att själen inte nödvändigtvis sitter i ytan, fult kan vara snyggt... Om man verkligen tittar. Sedan är det nog en personlig vendetta mot bostadsrättsestetiken som råder här i Stockholm. Den står mig upp i halsen. I det sammanhanget blir bilderna något som katten dragit in, och det är kul.

Var kan man se bilderna?
Jag jobbar på att hitta ett bra ställe att visa bilderna och har en del på gång. Tyvärr är man inte ensam om att ha bilder att visa, det är trångt på väggarna. Håller på att färdigställa ett virtuellt galleri men dom skulle göra sig bäst inramade på vägg... så en utställning ska det bli i alla fall.

Nu fick jag en idé! Man kanske skulle låna en obebodd och stylad bostadsrätt och ha en utställning där.