Web 1.0

Jag skrev dagbok på internet mellan åren 1998 och 2004 och dagboken ligger fortfarande kvar i ett gammalt hörn av internet. Det känns lite som en bortsprungen satellit som bara cirkulerar i atmosfären i något slags vakum. En gång för ganska länge sedan började samla alla texter i ett dokument bara för att spara det på ett ställe utifall det bara skulle försvinna en dag. Jag kom upp i ungefär 500 sidor innan jag tröttnade.

Vilka enorma textmassor! Massor som faktiskt beskriver min uppväxt, jag har inte varit där på väldigt länge nu men gick in i dag för att se om den fortfarande var kvar och det var den och såg dessutom att folk fortfarande surfar in, bara ungefär en i månaden men ändå. När den skrevs var det inte så underligt att folk hittade in eftersom det inte fanns så många dagböcker men nu vet jag inte hur de hittar.

Överhuvudtaget hänger jag inte med längre, jag förstod aldrig vad som hände när bloggen föddes. Jag hörde precis Henrik Torstensson säga att han var en av de trettio första som började blogga för fem år sedan. Bloggen som kommunikationsmedel är ett fantastiskt verktyg då politiker och branchmänniskor kan ha ett direkt lättåtkomligt forum på internet.

Överhuvudtaget är det överväldigande att tänka på hur internet har förändrat civilisationen de senaste tio åren. Där det förut var ett extra hjälpmedel är det nu centrum i de felsta människors vardag, där man får nyheter, utför ärenden, socialiserar och kanske tillochmed jobbar. Mitt jobb för tillfället är totalt internetbaserat.

Det är nästan lätt att glömma av hur internet var när jag först började använda det, du var tvungen att koppla upp med långsamt modem och blockera telefonlinjen och betala minutavgift (något som nådigt förargade mina föräldrar) och antalet websidor var mer eller mindre överskådliga. Jag kommer ihåg hur sjukt spännande Spray var när det kom ut. Minns också en udda hype, Electrolux placerade en kamera i en familjs kylskåp och streamade det på internet (en bild togs varje gång någon öppnande dörren) och det genererade ett massivt intresse. Folk började slaviskt följa kylskåsfamiljens liv, kommentera över hur mycket mjölk de drack och önska dem grattis när det stod en tårta i kylen.

Simpla nöjen när jag var liten.

A

Om du ser någon i en t-shirt med ett stort A på stan är det inte nödvändigtvis en A-team homage eller bara ett konstaterande av alfabetets begynnelsebokstav utan någon som kommit ut ur garderoben.

Richard Dawkins, forskare, mest känd för sin kritik mot religion har startat "Out Campaign" som bland annat ska sprida dessa t-shirts USA där det tydligen finns en stor grupp hemliga ateister. Såsom homosexuella stolt bär rosa tröjor ska ateister nu "outas" på liknande vis. Men vänta lite nu, när blev religiositet normen? Självklart har historien varit tyngd och insmord i religion men Upplysningen och Industrialisering och Demokratin torde ha förflyttat religionen från maktens centrum till det privata.

Enligt Dawkins finns det massvis med ateister i garderoben, de är rädda att berätta för familj eller arbetsgivare att de är ateister eftersom de riskerar att stötas bort/få sparken vilket faktiskt hänt. 14% av den Amerikanska befolkningen är ateister, jag vet inte vad den siffran skulle bli i Sverige men jag anar att den är betydligt högre.

Efter att ha sett ett antal av Dawkins dokumentärer framstår han som en av världens mest resonabla och vettiga människor. Hans grundsyn är att vetenskapen är den främsta sanningen just eftersom den representerar fakta och i sin grund bygger på fakta till skillnad från religion som bygger på antagelser eller inbillning, därav titeln till hans senaste bok "The God Delusion".

Ett av hans argument är att religion kan användas till att all möjliga ändamål (Bush åberopade Gud som en anledning att gå till krig i Irak) till allsköns politiska ambitioner (bara en presidentkandidat är öppet ateist, de övriga håller tyst). Speciellt efter 09/11 har religionen
ändrat skepnad till någon som kan bli livsfarligt. Han säger aldrig att religion är monumentalt fel eller att det borde förbjudas men trots det har en teolog orkat skriva en hel bok för att motvisa Dawkins teorier kallad, The Dawkins Delusion?.

Dawkins säger dock att han önskar att barn inte skulle tvingas in i religion, så som ofta händer nu, att föräldrar automatisk stämplar sina barn i sin religion. Det är något av det sorgligaste jag vet och påminde mig om dokumentären Jesus Camp.

Det mest obehagliga var hur barnen leddes in i den evangelistiska världen som små oskyldiga änglar och kom ut som religiösa krigare till den grad att de innan tio års ålder var indoktrinerade att abort är synd, växthuseffekten är propaganda och Harry Potter skulle ha stenats om han "levt" i Bibelns tid.

Filmen innehåll många skrämmande citat men ett av de värsta av dem var: "If the evangelicals vote, they determine the election."

Flight of the Conchords

Jag blir alltid lika lycklig när jag upptäcker en ny humorgrupp, speciellt när de är väldigt originella och nördigt humoristiska. Såvitt jag vet är det här världens första indie-musikal-sitcom, det låter konstigt men det är just vad det är.

NWA Day 'Help The Police'

Den fantastiska Adam Buxton har gjort en helt rumsren och väldigt innovativ version av N.W.As "Fuck the Police". Den bästa tolkningen av N.W.A sen Nina Gordons aukustiska "Straight out of Compton".

Adam Buxton är mest känd från komikerduon Adam and Joe. De gjorde ett program på Brittiska Channel 4 runt 1996-97 kallad The Adam & Joe show. Stor stor humor.

Gå ut ur rummet

Den alltid lika välformulerade Fredrik Strage skrev en krönika om filmföretelser olika människor är allergiska emot. Jag har många men en av de värsta är filmatiseringar av teaterpjäser. Jag klarar inte av det. Eftersom en teater i sin form är beroende av att utspelas på en eller två platser byggs ofta manuset runt en plats, som ett hotellrum eller en pub.

När man sedan filmatiserar pjäsen använder man ett medium som har alla möjligheter att befinna sig var som helst i världen men för att följa manuset måste man bli kvar inom det givna rummet.

Om jag är medveten om upplägget innan filmen börjar kan det vara okej eftersom jag är förberedd men några av mina värsta filmupplevelser har varit just sådana här filmer, nämnvärt The Big Kahuna och Tape. Speciellt den sistnämnda var extra jobbig, Linklater är en av mina favoritregissörer och jag hade ingen aning om att denna skitjobbiga deprimerande pjäs var något han skulle regissera.

Jag har i allmänhet svårt för filmiska upplägg där en person försöker lämna ett rum, upprepade gånger säger att ska lämna ett rum men sen ALDRIG gör det. The Hole var extremt svår att se.

Allt det här har förstås en psykologisk förklaring i min hjärna men jag undviker gärna att rota i det.

Film som du aldrig sett den marknadsförd förrut

Idag har filmen Hallam Foe premiär i Storbritannien. Det är en sorts modern Peeping Tom historia utspelad i Edinburgh med Jamie Bell i huvudrollen. Jag såg Jamie Bell bli intervjuad i ett BBC program under Edinburghs filmfestival för två veckor sedan. Han berättade att han bloggat under inspelningen av filmen för att komma in i karaktären som är en flitig dagboksskrivare.

Häromdagen fick jag ett mail från Domino Records som uppmanade mig att kolla in Hallam Foe med ett antal länkar. Upptäckte något förvånat att filmen inte bara har en websida (som alla filmer har nu för tiden) utan en blog, en facebook grupp, en podcast, en myspace sida + en myspace sida var för alla huvudkaraktärer, ett flikr album och små underliga videor där karaktärerna spelar sig själva fast i fiktionella miljöer.

Det blir ännu mer underligt när Jamie Bell på sin myspace sida bloggar som Hallam Foe fast i den riktiga världen och en extra twist när han länkar sin favoritsång för dagen som alltid är en Domino sång.

Så vitt jag vet har en film aldrig blivit så här grundligt marknadsförd i alla nya medier i en så förvirrande metatradition.

Män hotar klimatet. Män är onda.

Jag visste det!
En rapport säger att drygt tio procent av alla bilister, huvudsakligen män, står för mer än sextio procent av bilresandet. Jag har länge bollat med teorin att män är roten till allt ont, med en hel radda bevis från Bibeln och längre tillbaka. Från att den första grottmänniskomannen klubbade sin grottmänniskokvinna till Snoop Doggs senaste singel, män har stått för i stort sett allt elände i världen, några snabba axplock:

• Korståg
• Prostitution
• Rasism
• Dansband (där ställer vi Bert Karlsson som huvudansvarig)

Att nu män är de största bovarna i detta brott mot vår värld som vi kallar klimathot är egentligen ingen större överraskning.

De som hotar klimatet

I Storbritannien pågick för några veckor sedan ett läger för människor som bryr sig om vår gemensamma världs framtid och som bestämt sig för att orka göra någonting åt det. Lägret hade inga direkta ledare utan utgick från ett totalt demokratiskt system och med några grundregler, bland annat en policy mot våld. För att pålysa en aktuell fråga hade lägret sin bas nära Heathrow flygplats som just nu är under diskussion för en tredje landningsbana.

Att den frågan ens är på bordet borde för varje vettig människa vara totalt absurt men det visade sig vara direkta motsatsen. Det finns fortfarande de som famlar efter minsta korn av tvivelaktig forskning som stödjer vad de tycker är deras mänskliga rätt att förorena miljön men i verkligheten finns inga tvivel. Människan har på rekordkort tid våldtagit och brutit ner jordens naturliga tillgångar på ett sådant sätt att vår närmaste framtid är allvarligt hotad.

Detta tycker man är ett faktum som borde få alla att på sekunden ändra sitt levnadssätt men nästan det motsatta har hänt. På ett sätt är det kanske inte förvånande, människan har en oerhörd kapacitet att stoppa huvudet i sanden och ignorera faror, detta kan vara både till nytta och fördärv. Psykiskt är det många människor som klarat sig ur personliga kriser genom att blockera tankar och faktum.

I det här fallet finns det två gudar, bekvämlighet och pengar. Det är oerhört obekvämt att ta bussen till jobbet när det tar halva tiden med bilen och åka på semster till Norrland istället för Thailand. Att vi fortfarande i dagens läge har dessa valen har att göra med pengar. Så länge saker är till salu kommer ingen frivilligt att ändra sina vanor.

Nu är många av världens ledare överrens att "något" måste göras men en snabb titt visar att i.n.g.e.n.t.i.n.g har gjorts. En enkel biljett ifrån problemet verkar vara utsläppsrätter som på pappret låter bra men i verkligheten är en massiv rökridå.

Gordon Brown höjde i senaste Brittiska budgeten skatten för SUV förare. Han hade all makt i världen att verkligen göra skillnad men av någon anledning gjorde han det inte.

Tillbaka till lägret utanför Heathrow. Om det här hade varit en roman hade man kanske höjt ett litet ögonbryn åt händelseförloppet men det här är verklighet och det som hände var följande: Polisen arresterade en tonårog tjej på cykel några kilometer från Heathrow under den nya terroristlagen, de beslagtog skyltar från protestanter med skälet att de kan användas i terroristattentat, piket polis bevakade och försökte infiltrera det fredliga lägret dygnet runt. Med mycket mera.

Hur rapporterades då detta avskyvärda slöseri med polismakt i medierna? Jo, de kallade aktivisterna (varav många var forskare, akademiker och politiker) terrorister, hippies, glädjeförstörare och "ett hot mot rikets säkerhet". Och det är till det här världen har kommit och den är sannerligen långt ur led. De tappra människor som försöker värna och försvara vår värld utpekas som dess förstörare.

Fosterland

Det här måste vara det Svenskaste jag sett sedan ett Bergman-marathon för många år sedan. Alla komponenter finns där, nordiskt bleka kroppar, bratbackslick, fyra svenska flaggor, ett gällivarehäng, gräddfil och till råga på allt har de lyckats klämma in både Globen och Kuknästornet i samma bild. Ibland saknar jag Sverige, och ibland inte.