De allra flesta vill bli lyckligare. Pengar är inte nödvändigtvis lycka, iallafall inte enligt New Economic Foundations lyckoindex. Så vad är det egentligen? Vissa tror att en mer hållbar livsstil skulle göra folk lyckligare, tagga ner, jobba mindre, tillbringa mer tid med vänner och familj, släppa konsumptionshetsen.
En ny studie från UNEP tillsammans med The Task Force on Sustainable Lifestyles som är ett initiativ från svenska regeringen visar att folk är misstänksamma. Information om hållbarhet brukar komma från regeringar eller miljöaktivister och möter därför skepsis eftersom de kan framstå som auktoritiva och bestraffande.
Rapporten säger att: 'people will only change their lifestyles in exchange for a better one' alltså kvarstår dilemmat att få livsstilen att verka eftersträvansvärd. Och hur gör man egentligen det när det innebär att folk kommer få det "sämre ekonomiskt ställt"?
Jag har precis börjat läsa boken Nudge där huvudtesen är att alla val är styrda, ett val presenteras aldrig på ett neutralt sätt. Det handlar om psykologi, till exempel att placera färsk frukt på det mest framträdande stället i butiken är en "nudge", att förbjuda all skräpmat är ett kraftigt ställningstagande. Hur får man hållbarhet att bli sexigt?
Självklart finns det individuellt ansvar för vår gemensamma planet men makthavare måste göra det svårare att förstöra miljön och miljövänliga val måste belönas. Att distribuera videor som denna med lätt "lilla du"-ton samtidigt som man inte tar några riktiga steg mot att komma bort från vårt oljeberoende är kanske inte rätt väg att gå.
Läs även andra bloggares åsikter om hållbarhet, NEF, New Economic Foundation, Nudge, sustainable
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar