Hur man blir rik

Ordet rik ger mig fler associationer än en men det här inlägget handlar faktiskt om pengar. Nu ska jag bli lite personlig: Jag tjänar ganska lite pengar. Det är såklart ett relativt begrepp, men det ligger långt under medelinkomsten och många med skulder och stora utgifter skulle ha väldigt svårt att klara sig på min lön. Jag däremot är väldigt billig i drift vilket innebär att jag har en hög pengar att stoppa undan varje månad. Jag har aldrig varit särskilt intresserad av finansmarknaden, bland annat för att jag tycker den är helt fel på så många plan (se tillväxtinlägg och allmänt vad pengar och girighet gör med folk) men nu har jag tröttnat på att ha ett standardkonto i en stor svensk bank där jag får 0% ränta och blir debiterad för kontoinnehav (och "personlig service") varje månad samtidigt som banken utdelar bonusar till sina redan högavlönade chefer trots att företagets vinster minskar.

Nu har jag beslutat mig för att sätta in pengar i Ekobanken, en bank som har hållit sig stabil under finanskrisen och som investerar pengar i rörelser som främjar miljön, kultur, rättvis handel med mera. Jag kan inte säga någon om hur bra det funkar för kunder än men bland andra Saltå Kvarn investerar där. Tydligen söker sig fler och fler till etiska banker i skuggen av finanskrisen och bonusbråken.

Kom att tänka på en undersökning jag läste om för några månader sedan, den visade att var tredje svensk har mindre än 10,000 kronor undansparat i buffert. Många ingenting alls. Jag vet många som lever så, som har oerhörda problem med att hålla koll på sin ekonomi, både unga människor men även äldre, som en äldre släkting till mig. Hon har gjort samma ekonomiska misstag om och om igen hela livet och aldrig lärt sig, hon spenderar i början av månaden och förlitar sig helt på sina barn för större utgifter och enkla saker som att ta sig från A till B då hon inte skulle ha råd att ta taxi. Hon är över 80 nu och jag börjar ge upp hoppet om att hennes vanor kan ändras. Det finns de som av skäl helt utanför deras kontroll har lämnats barskrapade men det finns även en stor grupp människor som helt enkelt inte kan hålla i pengar. Det finns en anledning till att butiker är så ivriga på att erbjuda produkter på avbetalning och att sms-låneföretag erbjuder lån med upp till 30% ränta. Det är för att folk spenderar utan att ha råd.

Det finns ett antal bloggar som ägnar sig åt beskrivningar av sitt eget sparande och tips på hur andra kan bli rika. Tänker närmast på Miljonär innan 30 som ett antal år stoppat in i stort sett alla sina pengar i investeringar i målet att bli just miljonär innan 30. Han har nu lyckats men det verkar som han han inte unnat sig någonting alls förutom en billig fika med vänner en gång i kvartalet. Han nämner på bloggen att pengarna innebär att han i nuläget kan klara sig ett bra tag om han skulle förlora jobbet och att han på sikt vill jobba ytterst lite men leva det goda livet med allt vad det innebär.

Ett sparande kan innebära en livlina, att man klarar sig i nödsituationer (utan att behöva gå till soc). I ett miljösammanhang kan det innebära att leva spartanskt, kunna jobba mindre och ägna sin tid åt det man vill. På ett sätt köper det en frihet. Det är en lättnad att veta att om jag förlorar jobbet har jag en tidsfrist, om min dator går sönder idag kan jag gå och köpa en ny direkt - kontant. Att känna den känslan kanske skulle kunna få fler att slappna av och strunta i många av de konsumtionsvaror och statushöjare de införskaffar idag. I dagens läge skulle dock samhället sluta fungera om alla över en natt slutade eller drog ner på konsumptionen och lade alla pengar på hög. Är det inte något att sträva efter dock? Att folk lever inom sina tillgångar istället för att låna och att de gör aktiva val gällande vad de verkligen behöver.