Recension: Styr & Ställ

Göteborgs nya hyrcykelsystem Styr & Ställ invigdes 10 augusti och några dagar senare försökte jag Cykelidag på oss att testa det. För närvarande finns det 20 hyrstationer, vi valde den vid Olof Palmes Plats där minst hälften av cyklarna var lediga. Överhuvudtaget verkar det finnas god tillgång till cyklar. Enligt Styr & Ställ en medianresa 20 minuter lång, därför ges 30 minuter för att hyra och lämna tillbaka en cykel. Alltså måste den som hyr cykeln göra en kort resa inom centrum eftersom hyrstationerna är tätt belägna i centrum.


Målgruppen
Barnfamiljer?
Cyklarna har 14-årsgräns och saknar pakethållare eller barnsitsar.
Turister?
Bara om de vet exakt vart de ska, eftersom cyklarna är tänkta att lånas kort tid och det finns än så länge bara stationer i centrala stan.
Vem då?
Just nu antagligen bäst för pendlare från kranskommunerna. Enligt Styr & Ställ ”erbjuds stadsbor ett alternativ till användningen av bil vid korta resor, som är starkt skadliga för miljön.”

Det är nödvändigt att kunna ställa av cykeln på en station eftersom tiden och pengarna annars tickar iväg. För en turist som vill cykla en halv dag (4 tim) skulle det kosta 230 kr (plus 10 för abonnemanget) och för en heldag (8 tim) 550 kr. För den som behåller cykeln i 24 timmar skulle det kosta 1830 kr i hyra och sedan 2500 kr i depositionsavgift alltså 4330 kr totalt

Att hyra en cykel
Det är väldigt många moment man ska igenom, och en del krångel med tekniken som kanske bara är barnsjukdomar. När man plockar ut cykeln så står det lämna tillbaka på skärmen. Man måste lösa ett abonnemang som kostar 10 kronor för tre dagar eller 100 för en säsong. När man köper abonnemanget går man automatiskt med på att en depositionssumma på 2500 reserveras på sitt kort. Den dras om man inte lämnar tillbaka cykeln inom 24 timmar.
När man valt en cykel måste man hämta den inom 60 sekunder, det gäller att vara snabb så det är enklast att ta cykeln som står närmast. Det tog oss säkert en kvart innan vi lyckats få loss cyklarna första gången inklusive mycket fippel med kontokort, depositioner och missvisande instruktioner.

Cyklarna
Det bästa med systemet. Robusta cyklar som verkar vara av hög kvalitet. T.ex. fina däck. Lättcyklade, kanske lite vingligare än en vanlig cykel då framdelen är lite tyngre.
Praktiska lås och ställ. Lysena är konstant på och framljuset har ett blinkande sken som fick en äldre dam att utbryta "usch vilket hemskt ljus".

Att lämna tillbaka
Ganska enkelt. Ställ in cykeln och vänta på dubbelpip och grön signal.

Övrigt
Tveksamt uppmana att ha cykelhjälm, eftersom inga hjälmar är tillgängliga såvida man inte har med sig en egen. Lagen kräver inte cykelhjälm för vuxna.

Sammanfattning
Cyklarna är fina och kommer väl till pass för alla vuxna som rör sig utan barn. Uthyrningssystemet känns alltför komplicerat, måste man krångla till det så. I Köpenhamn stoppar man i en 20-krona direkt i cykeln och far iväg.

Läs gärna Cykelidags mer utförliga inlägg här.
Läs även andra bloggares åsikter om cykel, Styr och Ställ, göteborg, miljö, klimat, trafik,

Uppdatering: Styr & Ställ är en succé.

Söndagslunch på Gunnebo slott

I Söndags cyklade jag till Gunnebo.

Jag har varit där alla andra årstider men inte lyckats pricka in skördetid förut. En buffé serveras i huset som tidigare var tjänstefolksbyggnaden och maten kommer cirka 7 meter därifrån, från köksträdgården.

Det som är färskt för dagen hamnar i buffén.

Har faktiskt aldrig sett sparris växa förrut, så här ser de ut på slutet av sommaren när de producerar bär.

Läs även andra bloggares åsikter om Gunnebo, ekologiskt, närproducerat, hållbart jordbruk, sparris, vegetarianism,

Kvällen före dagen efter

Så här såg det ut vid Linnéplatsen när jag lämnade Way out Westområdet nu i Lördags kväll.

Och då tänker man genast - men fanns det inga soptunnor där för att slänga sitt skräp? Jo, det fanns massvis med soptunnor samt flera stora återvinningsstationer klart synbara och lättillgängliga.

Läs även andra bloggares åsikter om Way out West, festival, skräp, avfall, göteborg, miljöförstöring, klimat,

Unik fröbank hotad

Världens första och en av de största, fröbank är hotad. Pavlovsk utanför St Petersburg i Rysslad startades 1926 av botanisten Nikolai Vavilov som introducerade konceptet att lagra fröer och plantor för framtiden. Banken innehåller cirka 5000 olika arter av frukt och bär och 90% av dem finns ingen annanstans i världen. Under andra världskriget hamnade fröbanken mitt i den 900 dagar långa belägringen av Leningrad. Tolv forskare skyddade Pavlovsk och dog till slut av svält då de vägrade äta av bankens innehåll för att överleva. 

Varför är då inte detta unika ställe skyddat av staten? Ett byggföretag vill använda marken för att bygga lyxlägenheter och de använder logiken att eftersom fröbanken är ovärdelig går det inte att sätta ett värde på den, alltså är den värdelös. Sen det här spreds i media via The Global Crop Diversity Trust har kampanjer startats bland annat på Twitter och Rysslands president Dmitry Medvedev har lovat att starta en undersökning av fallet.  


Läs även andra bloggares åsikter om fröbank, Pavlovsk, Ryssland, hållbar utveckling, The Global Crop Diversity Trust, Dmitry Medvedev

14 år gammal hamburgare

Såg fram emot en god bit blåbärskaka (med egenplockade blåbär som innebar flera timmars jobb, myggbett och skrapsår från att halka i skogen) som jag bakade för några dagar sedan. Bara för att upptäcka att den gått och blivit möglig. Trots att det var störande så känns det ändå betryggande att det man äter är naturligt och faktiskt påbörjar sin bana mot att bli jord igen så fort man lagat det.

 Ingenting försvinner, allt finns kvar är en devis som även gäller hamburgare. Nonna Joann köpte ett Happy Meal på McDonalds för över ett år sedan och vad som hände sedan visade sig bli ett utmärkt publicitetsknep för hennes bok om att få barn att äta nyttigt och ekologiskt. Hon sparade maten i ett år och tog foton för att jämföra. Absolut ingenting har hänt. Burgaren ser ut som att den har stannat i tiden och ser lika aptitretande, om det nu är ett användbart ord i det här sammanhanget, som den gjorde dagen den såldes. Uppenbarligen gör den kemiska process maten har gått igenom att den inte bryts ner, inte en fläck mögel.

Om inte ett år känns långt nog finns den en annan burgare som har sparats sedan 1996. Den har inte heller åldrats. Det gör det nästan ännu mer tragiskt att burgare som legat osålda mer än 3 minuter på McDonalds slängs i soptunnan.


Läs även andra bloggares åsikter om hamburgare, McDonalds, mat, ekologiskt, blåbär

Att få folk att vilja leva enklare

De allra flesta vill bli lyckligare. Pengar är inte nödvändigtvis lycka, iallafall inte enligt New Economic Foundations lyckoindex. Så vad är det egentligen? Vissa tror att en mer hållbar livsstil skulle göra folk lyckligare, tagga ner, jobba mindre, tillbringa mer tid med vänner och familj, släppa konsumptionshetsen.

En ny studie från UNEP tillsammans med The Task Force on Sustainable Lifestyles som är ett initiativ från svenska regeringen visar att folk är misstänksamma. Information om hållbarhet brukar komma från regeringar eller miljöaktivister och möter därför skepsis eftersom de kan framstå som auktoritiva och bestraffande.

Rapporten säger att: 'people will only change their lifestyles in exchange for a better one' alltså kvarstår dilemmat att få livsstilen att verka eftersträvansvärd. Och hur gör man egentligen det när det innebär att folk kommer få det "sämre ekonomiskt ställt"?

Jag har precis börjat läsa boken Nudge där huvudtesen är att alla val är styrda, ett val presenteras aldrig på ett neutralt sätt. Det handlar om psykologi, till exempel att placera färsk frukt på det mest framträdande stället i butiken är en "nudge", att förbjuda all skräpmat är ett kraftigt ställningstagande. Hur får man hållbarhet att bli sexigt?

Självklart finns det individuellt ansvar för vår gemensamma planet men makthavare måste göra det svårare att förstöra miljön och miljövänliga val måste belönas. Att distribuera videor som denna med lätt "lilla du"-ton samtidigt som man inte tar några riktiga steg mot att komma bort från vårt oljeberoende är kanske inte rätt väg att gå.


Läs även andra bloggares åsikter om hållbarhet, NEF, New Economic Foundation, Nudge, sustainable

Tankar vid en gatkorsning

Ikväll vandrade jag upp Avenyn i Göteborg för att se invigningen av Kulturkalaset och José Gonzales spela på Götaplatsen. Redan halvvägs upp på Avenyn börjar det bli tjockt med folk och väl uppe vid Götaplatsen är det ganska så fullt, folk står lite här och där, det är en härlig sommarkväll, folk träffas, kramar om varandra, barnvagnar och cyklar i en salig blandning. Det här samkvämet avbryts dock av varvande motorer och ilsket tutande. Gatan är fortfarande öppen för trafik och bilar strömmar in.

Undrar stilla om arrangörerna inte fattat att José Gonzales kommer att dra mycket folk eller om det är en total ovilja att hindra trafiken? Skulle det inte vara intressant att när man tillfälligtvis har massor av folk samlade på en plats, och på dagen då stadens cykelinitiativ Styr & Ställ invigs, stänga av trafiken på huvudgatan och låta folk röra sig fritt, säkert och avgasfritt?

På vägen dit hade jag cyklat ner via Vasagatan och fått väja för en "för din säkerhet led cykeln"-skylt som täckte hela cykelbanan, långt från något synligt vägarbete (bra inlägg om detta finns för övrigt här). Den stillsamma musiken som strömmade från scenen dränktes i det som pågick i korsningen. Hela situationen löstes till slut av den kritiska massan, till slut blev det så mycket folk att gatan stängde av sig själv.

Folk som förutsåg framtiden - John Jacob Astor IV

John Jacob Astor IV var arvtagare till en av Amerikas största förmögenheter och en given i New Yorks sociala kretsar runt förra sekelskiftet. Förutom att vara en affärsman som bland annat byggde Waldorf-Astoria Hotel. Han var dessutom författare och skrev bland annat boken A Journey in Other Worlds år 1894. Boken är science-fiction och utspelar sig 2088 och i den beskriver han geoengineering:

"GENTLEMEN: You know that the objects of this company are, to straighten the axis of the earth, to combine the extreme heat of summer with the intense cold of winter and produce a uniform temperature for each degree of latitude the year round. At present the earth's axis -- that is, the line passing through its centre and the two poles -- is inclined to the ecliptic about twenty-three and a half degrees. Our summer is produced by the northern hemisphere's leaning at that angle towards the sun, and our winter by its turning that much from it. In one case the sun's rays are caused to shine more perpendicularly, and in the other more obliquely. This wabbling, like that of a top, is the sole cause of the seasons; since, owing to the eccentricity of our orbit, the earth is actually fifteen hundred thousand miles nearer the sun during our winter, in the northern hemisphere, than in summer. That there is no limit to a planet's inclination, and that inclination is not essential, we have astronomical proof. Venus's axis is inclined to the plane of her orbit seventy-five degrees, so that the arctic circle comes within fifteen degrees of the equator, and the tropics also extend to latitude seventy-five degrees, or within fifteen degrees of the poles, producing great extremes of heat and cold... "The way to accomplish this is to increase the weight of the pole leaving the sun, by increasing the amount of material there for the sun to attract, and to lighten the pole approaching or turning towards the sun, by removing some heavy substance from it, and putting it preferably at the opposite pole. This shifting of ballast is most easily accomplished, as you will readily perceive, by confining and removing water, which is easily moved and has a considerable weight.  

Kanske hade han utvecklat ännu fler idéer om han inte varit i Europa våren 1912 och haft oturen att boka en returbiljett till USA ombord Titanic.

Vad som döljer sig i din kosmetika

Vissa saker önskar man att man var okunnig om. Min favoritkräm trodde jag var helt naturlig, men sedan visade det sig att den var full av kemikalier. Det är väldigt lätt att marknadsföra något som naturligt eller ekologiskt men regleringarna kring detta är oklara. Egentligen borde man inte använda något som man inte också skulle kunna äta. Olivolja och honung istället för dyra krämer?
Den senaste filmen i Story of Stuff-projektet handlar om kosmetika:

Miljardärer och miljön

Det började med en idé på en middag i Versailles 1865 och slutade med att Frihetsgudinnan invigdes 21 år senare på det som kom att kallas Liberty Island. Hela historien om hur Frihetsgudinnan kom till är fascinerande men jag tänkte ägna mig åt en aspekt i det långa arbetet. Hon var en gåva från Frankrike och i dealen ingick att USA skulle stå för plattformen hon står på.

Kongressen beslutade att ta emot gåvan men utdelade inga pengar för att bygga plattformen. Detta förargade Joseph Pulitzer, journalist och utgivare av New York World. Han inledde en intensiv kampanj för att få ihop pengarna. Efter två månader hade han fått ihop $135.75 av de $200,000 som behövdes. Bygget började men fick så småningom slut på pengar och avstannade. Under tiden hade Pulitzers tidning ökat sitt läsarskap redigt och kampanjen påbörjades på nytt. Han skrev varje dag om hur futtigt det var att av alla New Yorks miljonärer som lätt skulle kunna skrapa ihop denna summa så var det ingen som bidrog. Vidare lovade han att alla som lämnade ett bidrag skulle få sitt namn publicerat i tidningen, snart började hela New York intressera sig, fattiga hushåll bidrog med det de kunde och så småningom i oktober 1886 kunde statyn invigas.

Det som slår mig är hur media öppet kritiserade överheten för över hundra år sedan. Det var en tid då städer växte fram och många av de stora publika byggnader som vi har än idag var betalade av storföretag, bibliotek, operor och sjukhus. Många företag ägnar sig åt välgörenhet och satsar på CSR men inte på gränsen till hur många som egentligen skulle ha möjlighet att göra det.

En av de stora nyheterna den här veckan var att Bill Gates och Warren Buffet lyckats få 40 stenrika att ge bort hälften av sina förmögenheter till välgörenhet. The Giving Pledge kallar de det och de uppskattar att om alla miljardärer gjorde det skulle de få ihop 600 miljarder dollar. Det är ju så klart fantastiskt men egentligen är det kanske ingen stor uppoffringen då man ponerar att de ändå har tillräckligt för ett liv i absolut lyx. Jag undrar vad som skulle hända om samtliga storföretag gick samman och beslöt sig att hållbarhetssäkra sina företag. De skulle förlora massor av pengar på det men det skulle vinna en fortsatt gemensam framtid. Det är jättebra att de ger till fattigdomsbekämpning och utbildning men tänk hur mycket gott de skulle göra om de bestämde sig för en verkligt stor förändrig. De skulle också kunna gå med att utveckla ett riktigt skattesystem och undvika att utnyttja billig arbetskraft i Asien. Trots allt har många av de stenrika förvärvat sina pengar på sätt som innebär miljöförstöring. Det känns på något sätt förljuget om till exempel oljebolag skänker pengar till fattigdomsbekämpning samtidigt som de utvinner olja ur fattiga Afrikanska länder som aldrig får se pengarna från försäljningen.