Herredjuret

På Naturhistoriska muséet i Göteborg i den stora salen på centralplats står en enorm elefant. Den har varit en fachination för besökare sedan 50-talet. Jag har många gånger suttit där och tittat och tänkt "wow". Det har Mattias Hagberg också. Skillnaden var att han började tänka på större frågor som nu har utmynnat i en bok - Herredjuret.

Jag såg Mattias Hagberg prata på en miljödebatt i november och greps av allt vettigt som han sade. Hans senaste projekt är boken Herredjuret som utgår från konservatorn, naturfilmaren och äventyraren David Sjölander som sköt elefanten som nu står på muséet.

Vad kände David Sjölander i dödsögonblicket? Skam, lycka? Hur såg han på infödingarna han mötte under sina resor? Texten ställer flera sådana frågor och är skriven i en du-form som till en början känns otymplig, eftersom den verkar vilja skapa en falsk intimitet med en man som annars framställs som blodtörstig jägare och tidstypisk rasist.
Men efterhand som historien utvecklas förstår jag greppet. Berättelsen växlar mellan nutid, där författaren gör intervjuer, vandrar runt i museisalar och reflekterar över det moderna naturkontraktet, och David Sjölanders 1900-tal, som belyses genom utvikningar om kolonialismens människosyn och naturvetenskapens världsbild. Det egentliga ämnet är inte så mycket en svensk storviltjägare som vad han symboliserar. I konservatorns paradoxala naturintresse och rovlystnad skymtar vi vårt eget naturumgänge, som omfattar både vildmarksromantik och miljöförstöring, både disneyfierad djurkärlek och industrialiserat djurplågeri.

Vi slaktar inte färre djur i dag. Vi har bara delegerat våldet.

Ur DNs recension av boken.

Darwins arbete är ett av världens mest feltolkade, hävdar Mattias. Vi tolkar det som att det är ett bevis för att den starkare överlever och att det är något som är naturligt och därför också ett berättigat synsätt för oss människor. Men inget kunde vara mer fel. I själva verket visar Darwin att utvecklingen beror på slump. Ja, det går egentligen inte ens att prata om en utveckling, utan mer ett slumpartat kaos. Mattias säger dock att Darwin förutspådde att vår moral kommer att utvecklas allt mer, så att den till att börja med omfattar fler människor än våra närmaste och senare också andra levande varelser. Någon mer än jag som tänker Avatar? Dags för mig att läsa Darwin tror jag...

Ur Johan Erlandssons inlägg på Ecoprofile.

Jag har inte läst boken men hoppas kunna göra det så snart som möjligt. Samma dag som jag läste om boken såg jag den här gamla skolaffischen på Stockholms stadsmuséeum. En kanske talade bild för vår moderna relation till naturen.

Läs även andra bloggares åsikter om Mattias Hagberg, djur, djurplågeri, litteratur, David Sjölander, Naturhistoriska muséet, Herredjuret,