Litet är vackert

Efter att den legat på min att-läsa-lista väldigt länge har jag äntligen läst E. F Schumachers Litet är Vackert. Som alltid när jag läser böcker som skrevs för länge sedan av enormt begåvade och framåtskådande människor slås jag av en känsla någonstans mellan hopplöshet och förtröstan. De här människorna (inkluderar bland andra Elin Wägner och Henry David Thoreau) hade klarsynta, humanistiska och hållbara planer för framtiden och ingen lyssnade. De är i alla fall inte bortglömda och någon gång kommer kanske tiden vara mogen för mer radikalt tänkade.
Här kommer lite spridda citat ur Litet är Vackert, Ekonomi som om människor betydde något, skriven 1972.

Den moderna människan upplever sig inte som en del av naturen utan som en utomstående kraft som är bestämd att behärska den och lägga den under sig. Hon talar till och med om en kamp med naturen och glömmer att även om hon vann striden skulle hon befinna sig på den förlorande sidan.

Jag är säker på att ingen vill förneka att vi behandlar dem [fossila bränslen] som inkomstposter fastän de obestridligen är kapitaltillgångar. Om vi behandlade dem som kapital skulle vi hushålla med dem; vi skulle göra allt som stod i vår makt att försöka skära ner den rådande konsumptionen; vi skulle till exempel kunna säga att de pengar som man får ut när man realiserar dessa tillgångar - dessa oersättliga tillgångar - måste placeras i en särskild fond som uteslutande skulle finansiera utvecklingen av produktionsmetoder och livsmönster som inte är beroende av fossila bränslen alls eller är beroende av dem endast i mycket obetydlig utsträckning.

Om fantastiska nya upptäckter av fossila bränslen skulle göra det onödigt att forcera utnyttjandet av kärnkraften skulle man ha ett problem med termisk förorening i en helt annan skala än någonting man hittils har ställt inför. Oavsett bränslet: ökningar i bränslekonsumption med faktorn fyra och sedan fem och sedan sex...det finns ingen hållbar lösning med nedsmutsningsproblemet.

Materialismen passar inte in i denna värld, ty den bär inte inom sig någon begränsande princip, medan den miljö den är placerad i är strängt begränsad.

Nu är den grundläggande "principen" för jordbruket att det sysslar med liv, dvs med levande material. En kubikcentimeter bördig jord innehåller miljarder levande organismer som det ligger långt utanför människans möjligheter att helt utforska. Den grundläggande "principen" för den moderna industrin, å andra sidan, är att den sysslar med av människan uttänkta processer som fungerar pålitligt endast när de tillämpas på av människan uttänkta icke-levande material... Den sanningen kvartstår emellertid att jordbruket är primärt medan industrin är sekundär, vilket betyder att det mänskliga livet kan fortsätta utan industrin, medan det inte kan fortsätta utan jordbruket.

Överallt frågar folk: "Vad kan jag egentligen göra?" Svaret är lika enkelt som det är oroande: Vi kan alla arbeta för att få ordning i vårt eget inre hus. Den ledning vi behöver för detta arbete kan vi inte finna inom vetenskapen eller teknologin, vilkas värde ytterst beror på de syften som de tjänar; men vi kan fortfarande finna den i mänsklighetens traditionella visdom.