IKEA och Earth Hour

I lördags besökte jag IKEA i Malmö (här följer en bortförklaring: jag var i närheten och de har fika för 5 kronor). När jag satt i kaféet kom en upplysande röst ut ur högtalaren inte en men flera gånger och talade om att IKEA skulle vara delaktiga i Earth Hour och släcka ner butiken mellan 21.30 och 22.30 på kvällen. Vidare upplystes jag om att det fanns många saker jag som person kan göra för att göra planeten bättre. En av de saker var tvärtemot vad man logiskt skulle kunna tänka sig - att shoppa mer saker på IKEA. 


Några tankar slog mig. För det första, vore det inte bättre att släcka ner på dagen när solljus strömmar in och ändå gör de otaliga lamporna överflödiga istället för att göra det en lördagkväll då butiken ändå är stängd och lamporna lyser för ingen på ett köpcentrumsområde? Står IKEAs lampor vanligtvis på 24 timmar om dygnet? Det finns system som automatiskt släcker när det finns tillräckligt dagsljus.

För det andra: har Earth Hour blivit ett enkelt sätt att grönmåla sin verksamhet? IKEA har väldigt lite att göra med hållbarhet och energisparande. Konceptet bygger på billiga produkter som inte är tillverkade för att hålla långvarit, material och färdiga produkter transporteras jorden över. 


För det tredje: när är det dags för åtgärder som har en verklig betydelse? IKEA har all möjligheter att omforma sina produkter, de skulle kunna massproducera biologiskt nedbrytbara möbler, upcycla, återanvända, investera i alternativ till plast, sluta använda gammelskog, implementera lokal produktion och handel. IKEA serverar fairtradekaffe och det är jättebra men i det stora hela är det en piss i havet.  

Det som göms i snö...

Den 23 december inleddes en omfattande snödumpning mitt i den känsliga naturmiljön vid Tallriken i Pildammsparken. Hundratals lastbilslass snö tippades. Ursprungsordern var att bara deponera snö från osaltade villagator. Men enligt uppgifter till Sydsvenskan dumpades även kraftigt nedsmutsad och saltad snö från närbelägna innerstadsgator på Tallriken.

Sydsvenskan 27 mars.

Flera gånger i vintras såg jag att parkeringsplatser, speciellt på ganska obesökta ställen lite i stadens yttre områden, plogades hysteriskt snabbt så fort det kom lite snö. Cykelbanor däremot fick vänta väldigt länge på snöröjning. Om jag hade varit en kommuntjänsteman och fått problemet stora mängder snö dumpat på mitt bord hade jag genast tänkt - parkeringsplats. Det är ju idealiskt, en stor asfalterad yta som oftast har dränering i form av gatubrunnar och när våren kommer är det lätt att städa upp allt grus och smuts + det finns hur många som helst i stan. Här verkar man tycka tvärt om, inte bara i Malmö utan även andra städer, att det bästa stället att dumpa smutsig snö är  i kommunala parker. Stora mängder salt gör ju säkert ingen skada på växtligheten och gruset försvinner nog också av sig självt. 

Så här tråkigt ser det ut i pildammsparken nu, och då har ännu inte allt salt gått ner i marken.

Nicole Foss om när "the shit hits the fan"

Finans- och omvärldsanalytikern Nicole Foss är på ett Sverigebesök för tillfället och jag var på hennes föreläsning med titeln Making Sense Of The Financial Crisis In The Era Of Peak Oil i Malmö. Hon håller en presentation där hon börjar med att tala om tillståndet för vår energitillgång för tillfället. Sedan tar hon upp tidigare finansbubblor, både den senaste och historiska bubblor som tulpankraschen på 1600-talet. Spruckna bubblor där ekonomin stupfallit och landat i ett sämre läge än där den började. Den stora delen av föreläsningen bygger på en föreläsning hon gjorde förra sommaren på en konferens för Transitiontowns och den finns att läsa refererad här.

Mot slutet kommer hon till den spännande biten - vad gör vi nu. Hennes syn på saken är både realistisk och dystopisk. Hon tror att en energikris är stundande, likaså en finansiell kris och en bostadskris, helt enkelt: skiten kommer träffa fläkten och att det kommer hända snart. 

Några handfasta råd hon ger är att så snart som möjligt om det är möjligt göra sig skuldfri. När bubblorna spricker sitter du fast om du har bostadslån. Sälj ditt hus och bygg en "extended family", alltså börja leva under kollektiva former. En kärnfamilj som förlitar sig på staten, till exempel med dagis kommer lida då samhällssystemen faller. De som anpassar sig vinner. 


Jag håller med om mycket hon säger, speciellt om att investera i fristående banker som JAK-banken och Ekobanken och att bli så självförsörjande och lokal som möjligt med odling och tjänster. 


Någon ställde en fråga angående uppmaningen att sälja sitt hus - då hamnar ju någon annan i skuldfällan. För det första är nog Nicole inte införstådd i den svenska obefintliga hyresmarknaden. Hennes svar lutade åt sköt dig själv och skit i andra, eller sköt ditt lokala kollektiv och skit i andra. Marknaden kommer gå ner så det bästa du kan göra är att skydda dig.


Någon annan frågade om hur de här förändringarna drabbar utvecklingsländer. Nicole svarade med en analogi om att ramla ut ur ett fönster, U-länderna bor på första våningen och kan lätt borsta av sig. Vi bor på hundrade våningen. Hon nämnde ingenting om att de först faller offer för effekterna av klimatförändringar. Överhuvudtaget var inte klimatförändringarna en stor fråga i hennes framställning. Hon nämnde heller ingenting om att minska energianvändandet. Jag vet inte om det var för att hon fann det självklart eller för att det inte ingår i hennes teori. Hon har heller ingen tilltro till politisk förändring eller någon folkopinion på någon massiv skala.


Hennes tips om att ha kontanter eller statliga korttidsobligationer låter lite underligt. Jag har ingen ekonomisk bakgrund men hennes syn på att kriserna kommer ge deflation och att cash då är king klingar lite konstigt. Jag skulle vilja ha en ekonoms perspektiv på det här. 


Jag lämnade föreläsningen med massa tankar, en lätt depression och ett gäng engångsplastkoppar som jag tänkte återvinna som planteringskärl. 

Earth Hour, att släcka eller inte släcka

Earth Hour händer imorgon och ännu fler har skrivit upp sitt deltagande. WWFs kampanj med superhjältar verkar funka ganska så bra. Albin 12 år, säger så här:

Vad ska du göra på Earth Hour lördagen den 26 mars?

Jag ska släcka alla lampor och dra ur alla proppar så att inte min lillebror kan tända dem igen. Sedan ska jag tända ett ljus och sätta mig och läsa.

Albin och andra barn som bryr sig om miljön och deras framtid dissas däremot av folk som pratar skräp i radion. 

Den förlorade melodien, Stockholms trafikkaos

"Fortsätter det så här så kan en dag bilismen bli sin egen fiende. Ju mer den sväller desto mer effektivare stryper den sig själv. Det är ju meningslöst att ha en bil om man varken kan stanna och parkera den någonstans eller komma fortare fram med den."

Så säger Gösta Werner i en informationsfilm. Han menade att ett kommunalt trafiksystem där det råder ordentlig samordning mellan buss, spårvagn, pendeltåg och tunnelbana kan bryta den ohållbara trafiksituationen. Då kan de som verkligen behöver köra bil (journalister?) göra det och komma fram fort. Staden kommer återfå sin trivsel och man kan njuta av dess skönhet och till och med höra frågelkvitter.

Den här filmen är från 1957. Nu 54 år senare tycker vi fortfarande att bilen är framtiden oavsett alla fakta vi har som skriker om det motsatta.

En bild säger mer än tusen ord

Ett skott skjuter upp - Eufori

Jag pratar och tänker väldigt mycket om odling men har hittills inte odlat särskilt mycket. Nu har jag begåvats med en balkong och en massa entusiasm och häromdagen började jag plantera fröer.

Och nu bara några dagar senare så har skott redan skjutit upp. En liten grön stjälk fick mig alldeles lycklig. Jag upphör aldrig förvånas över hur fantastisk jorden är. Hur ett litet frö kan bli ett magnifikt träd eller en mumsig grönsak eller en vacker blomma. 

"When I go into the garden with a spade, and dig a bed, I feel such an exhilaration and health that I discover that I have been defrauding myself all this time in letting others do for me what I should have done with my own hands." -Ralph Waldo Emerson (1803-1882)

Earth Hour 2011

Jag bodde tidigare i en andrahandslägenhet och när man fick elräkningen visades staplar på hur mycket som använts under året. Värdena för tiden innan jag flyttade in var mer än dubbelt så höga. Då var vi ändå två personer som jobbade hemifrån med datorer igång hela dagen, det lagades tre måltider nästan varje dag och tittades på TV inte helt sällan. Jag får verkligen anstränga mig för att förstå vad folk egentligen använder sin el till. Och förstår de inte att de själva måste betala för den? Det handlar inte bara om en gemensam utmaning, att tillsammans minska elförbrukningen, utan direkt om den personliga ekonomin. Ändå låter svenskar elen strömma ut ur uttagen. Det gick nyligen en stor kampanj för att få folk att stänga av stand-byknapparna. Något cyniskt för att komma från Eon med deras historia av grönmålning och kolkraftverkbyggande. Är det verkligen så att majoriteten fortfarande inte är medvetna om hur man sparar energi på det mest grundläggande planet? 


Den 26 mars är det återigen dags för Earth Hour. Hittills har cirka 5000 personer skrivit under att de kommer släcka lamporna mellan klockan 20.30 - 21.30. Dessutom har 167 kommuner, 899 företag, 167 organisationer, 645 skolor och 104 trossamfund allmänt sig. Jag undrar stilla om dessa tusentals skolor och företag brukar ha ljusen på under lördagskvällar? Jag tycker definitivt att Earth Hour är förträffligt för att uppmärksamma problemen men borde vi inte också sträva efter att få till ordentliga planer för alla dessa lampor som brinner för ingen? Jag kan förstå att man vill ha vissa ljus på, speciellt i städer där de gör lite för att lysa upp gatan men det finns så mycket svinn som ingen blir glad av, varken världen eller de som betalar elräkningen. Tänker bland annat på Klotets Lyser hel tiden?kampanj förra året. Det var ett crowdsourcingprojekt för att få en aning om hur många fotbollsplaner värmdes upp på vintern och hur många strålkastare som står och lyser på tomma fotbollsplaner. Initiativtagaren ställde sig frågan: Visst är det bra om vi alla är energisnåla. Men varför handlar alla artiklar energins rännilar och aldrig om floderna?


Det är skitbra att lampor kommer hållas släckta under en timme men det är dags att tänka längre. 




Läs även andra bloggares åsikter om El, energisparande, Earth Hour, EON, greenwash,

Generationsskifte för odlare

I takt med att allt fler odlingslotter försvinner till förmån för nya bostäder i städerna så ökar antalet unga som vill odla. New York Times har en artikel om en ny generation odlare som drar sig ut på landsbygden i USA och dramatiskt sänker medelåldern. De tänker småskaligt och ekologiskt. Det känns hoppfullt att jordbrukare som nu är färre och större än någonsin och kanske har svårt att låta jordbruket gå vidare i familjen kan lämna över till en ny generation entusiaster. Och problemet med att förtäta staden utan att ta bort alla grönområden - det finns ju oändligt mycket gråområden, parkeringsplatser man skulle kunna bryta upp och göra gröna.

Permakultur i Skåne

Den 5 mars skapades officiellt föreningen Permakultur i Skåne. Jag var där och träffade sjukt spännande och inspirerande människor. Det är många projekt på gång och det verkar som det finns ett allmänt intresse för att odla och för ett mer hållbart liv.

För de som är intresserade kommer det dyka upp introduktionskurser i Malmö under våren. 

Det känns som det finns otroligt mycket hopp för en omställning i staden, det dyker bara upp fler och fler bevis på hur grannsämja, hälsa och välmående ökar när odlingsprojekt dras i gång. Här är en inspirerande film om Heathrows omställningsprojekt som nyss fyllt ett år.

Skiva blir planta

Musikern Anna Hamilton släpper sin debutplatta den 9:e mars. Det är flera saker som är ovanliga med den, dels att hon släpper en fysisk skiva överhuvudtaget. Hon säger: "Skivan är inte död. Det är bara det att folk har slutat köpa den, men alla är inte folk. Jag gillar skivan som ting, att kunna hålla ett fodral samtidigt som musiken spelas."

Skivan i fråga är dessutom miljövänlig. Musiken är inspelad i en grön studio i Umeå med second-handinstrument och strikt källsortering, där el kommer från bergvärme och vindkraft. Skivan i sig är tryckt på ett koldioxid-neutralt tryckeri i Danmark där endast vegetabiliska färger används. CD-fodralet är producerat av miljövänligt papper som vid kontakt med väta, värme och solljus bryts ner med kalciumkarbonat som enda restprodukt. Fodralet omsluts av ett papper med vallmofrön, "för att förtydliga att skräp kan bli nytta", som man kan plantera och vänta på att blommor ska komma upp.