Det där trädet

Det är juletider och butiksfönster har länge varit fyllda medjulklappsvaror, ljusen lyser upp i den mörka vintern och torg och parkeringsplatser fylls av träd. De planteras inte utan de är avhuggna och redo att ta plats i ett gott hem och sprida julglädje. Många traditioner är konstiga när man tänker på vad man egentligen gör, som att dansa runt en lövklädd fallossymbol eller att äta ägg för att en person i en bok dog och uppstod. Jag kan inte komma över hur konstigt det är hur vi moderna människor som lever så långt från naturen och knappt kommer i kontakt med något som är helt naturligt och inte förpackat, väljer att släpa in ett helt träd in i våra hus. Och vi tycker det är mysigt, fastän det ligger stickiga barr precis överallt och tusentals kryp som haft granen som hem nu kan hitta nya jaktmarker i våra hem. 


Det är en så otroligt sorglig syn när man ser kasserade bruna granhögar på gatorna i januari. Hundratusentals granar som får stå i våra hus i några veckor och sedan kastas ut. Hur mycket julstämningen man är får kan man inte komma ifrån att det känns ganska onödigt. På min innergård står det nu en hög ståtlig gran som är minst 30-40 år gammal. Den fick lyftas in med en kran och ska stå där några veckor till. På en yta som det vanligtvis inte står någonting på. Varför inte planera en gran där och glädjas åt att den blir större och större varje år? 


Varför inte ta in lite ris och pynta, bygga en bokgran som på bilden, eller (och här är jag partisk igen) skänka pengar till Naturarvet och se till att en riktigt gammal gran får stå kvar precis där den är? 

De närmaste tio åren kommer bli mycket olika de senaste tio

Radikalisera klimatpolitiken nu

Källsortering och ekologiska havregryn i all ära. Vad vi verkligen behöver är politisk kraft och ordentliga beslut och lagstiftning. Nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu består av ett antal namnkunniga personer, till exempel 
Birger Schlaug och Nina Björk som försöker trumma igång en rörelse. Så här lyder uppropet:

Nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu består av människor som är oroliga för att alltför lite händer för att åstadkomma förändringar som ser till att livet här på jorden fungerar på ett sätt som är långsiktigt hållbart.
Vi har därför formulerat ett upprop. Syftet är att sätta press på de politiska partierna att våga diskutera hur pass radikala lösningar som kan behövas för att begränsa den globala uppvärmningen så pass mycket som forskarna anser behövs.
För närvarande spelar mänskligheten rysk roulett med klimatet. Ingen vet hur illa det kommer att bli, men det finns en påtaglig skillnad mellan de stora risker som forskare lyfter fram och den uppmärksamhet som dessa frågor får från de politiska partierna.
Det mest tragiska med den globala uppvärmningen är att de som gett upphov till utsläppen är vi i den rika delen av världen, samtidigt som de som drabbas hårdast är redan fattiga människor och kommande generationer. Det gör att vi i den rika världen har ett speciellt ansvar för att göra vad vi kan för att minska klimatförändringarnas omfattning. Därför måste vi också vara beredda att ompröva vår egen livsstil. Det behöver inte vara negativt. För forskningen visar att stigande konsumtionsnivå i ett rikt land som Sverige inte ökar den tillfredsställelse som människor upplever.

Skriv på uppropet här.

Jätteräkans liv och leverne

Efter Naturskyddsföreningens anti-scampikampanj som har fått stort genomslag i media, och förhoppningsvis också i människors handlade till effekten att de säger nej till jätteräkan - så kommer idag goda nyheter. 

"Matilda Olstorpe som är forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har arbetat fram en miljövänligare metod att odla jätteräkor ihop med den tropiska vitfisken Tilapia med hjälp av spillvärme och sockerrester från pappersbruket i Hallstavik.
Tanken är att jätteräknorna matas med bakterier och jästsvampar, sk. "bio-floc", som växer till av sockerrester från pappersbruket. Spillvärme från bruket värmer dessutom odlingsbassängerna på land och vattnet cirkulerar runt i ett slutet system så inga smittor ska kunna spridas till havet.
Mikroorganismerna ger också räkorna och fiskarna ett skydd mot sjukdomar och avföringen äts snabbt upp av mikroorganismerna som gör om den till ny proteinrik fiskmat. På så sätt sparas vildfisk från att bli fiskmjöl."

Företaget Vegafish söker nu investergingspengar och hoppas kunna ha färdiga räkor om två år. Om man nu ska äta jätteräkor så är ju det här ett förträffligt alternativ. Frågan kvarstår dock hur de kan komma att konkurrera med de billiga asiatiska räkorna. 

Landet Brunsås om kött

Säsongens första avsnitt av Landet Brunsås avhandlade uppfriskande nog om kött och inte enbart i avseendet "gud vad gott det är med kött" utan det ställde oväntat nog några obekväma frågor utan att för den sakens skull uppmana människor att bli vegetarianer. Det är intressant och alla som äter kött och fortfarande är totalt omedvetna om allt som har att göra med köttet de äter borde titta.

Hur gammal är din telefon?

Även fast jag älskar Internet och all teknik det medför så är jag en bakåtsträvande stenåldersmänniska när det gäller de senaste teknikprylarna. Jag vet inte om jag hade varit mer intresserad om jag inte varit miljömedveten men jag ser inte poängen med att ha den senaste telefonen. Det är en telefon, man ringer telefonsamtal med den.  


Lisa Hyman refererar till en artikel i The Atlantic om att ha en dödslängtan för sina prylar. Att man blir glad om ens telefon råkar gå sönder eftersom man då har en anledning att skaffa den nyaste modellen. Hon kontrar det med att hon gillar att få ut mer liv ur sina prylar än vad som var menat för faktum är att de flesta moderna prylar inte är byggda för att hålla, uppgraderas eller repareras. Om en liten komponent går sönder så får du slänga hela skiten och skaffa en ny. När började folk bli glada för att deras ägodelar går sönder istället för att bli upprörda? Vad hände med produkter som tillverkades för att hålla?


Det här är min telefon:

Den är från cirka 2004 och jag är den andra ägaren. Förutom att batteriet inte räcker lika länge längre (men tillräckligt länge) så funkar den utmärkt. 

Att bygga ett afrikanskt kylskåp

Några vänner som bor i Colombia håller på att anlägga ett grönsaksland och en hönsinhägnad. Dessutom har de provat på att bygga en afrikansk kyl. Det här är en otroligt smart grej som egentligen bara härmar naturen, använder enkel fysik och som vem som helst kan göra. Enkelt sett behöver man två krukor, den ena större än den andra, man bildar ett sandlager mellan krukorna och vattnet som man häller i krukan avdunstar vilket skapar en kyleffekt.

Man har hittat krukor i mellanöstern från 3000 f. Kr. men den moderna variaten har gjorts populär i Nigeria.

Här finns en guide för hur du bygger en själv.

Hemkonservering

På loppis för ett tag sedan hittade jag en pärla, boken Hemkonservering. Först publicerad 1935 och min upplaga från 1944 var den fjortonde. Den ger en alla tips man behöver för modern hemkonservering. Jag gillar speciellt baksidestexten, "Tag vara på trädgårdens och markernas rikedomar. Hjälp upp landets försörjningsläge genom en klokt planerad hemkonservering". Det kan ju tyckas extremt omodernt då vi har alla konserver vi kan tänka oss någonsin vilja ha i mataffären. Men det är oerhört tillfredsställande att ta vara på saker man odlat eller plockat, en egentillverkad produkt, inga matmil eller kemikalier.


Jag gjorde misstaget att plantera fyra squashplantor och är nu översvämmad av squash. Otroligt nog har jag inte tröttnat på det än, det finns så många olika sätt att inkorporera squash i maträtter. Jag bestämde mig för att prova på att göra chutney.

 Jag hade ingen silduk så tillverkade en kryddpåse av en tepåse.

 Här kan man slänga ner lite vad man vill, det består mest av squash, äpplen, russin, gröna tomater (dålig tomatsommar så de flesta är ruttna eller gröna) och massor av vitvinsvinäger. Det ska koka i massor av timmar och sedan sitta i ett par månader. Hurvida det är gott får vi veta om några månader.
Gjorde också inlagda gurkor. Hade inte varit på lotten på ett tag och det har regnat otroligt mycket så gurkorna hade växt sig gigantiska. 

 Lag med ättikssprit, vatten och olika kryddor bland annat senapsfrö, muskotblomma, nejlika och lagerblad.

Gurkorna fick ligga i salt ett dygn innan, otroliga mängder vatten kommer ut ur dem.

De får också ligga till sig ett tag innan man äter dem.

Utebliven Carmageddon

I helgen var Los Angeles lamslaget inför händelsen att en motorvägen 405 tillfälligt skulle stängas ner för reparation. Staden gick ut och varnade långt i förväg att undvika vägen så mycket man bara kunde, de var livrädda för att de hundratusentals bilar som varje dag rör sig i staden skulle fastna i en stor apocalyptisk gryta och orsaka... ja, Carmageddon.  


Vad hände då?


Biltrafiken reducerades med två tredjedelar mot vad det vanligtvis är. Inget kaos utbröt över huvudtaget. Massor av cyklister fick cykla på tomma vägar och jublar nu på twitter samt vill införa Carmageddon på ett regelbundet vis. Los Angeles borgmästare Antonio Villaraigosa skojade om situationen och sa:  "I think everyone has realized that we can get out of our cars once in a while and survive."

Ännu ett lysande bevis på att trängseln avtar när man bör det svårare att köra tvärtemot vad världens politiker trycks tro, trots mångtal bevis på motsatsen, att trängseln avtar om man bygger fler vägar. 

När saker faktiskt växer

För första gången i livet så odlar jag på riktigt och det är barnsligt spännande. Det är så mycket att lära sig, speciellt när det gäller ogräs och hur man egentligen ska göra med ogräs. Enligt permakultur ska man ju låta allting vara för det mesta. Jag gillar att ha ordning och ha bort precis allting som inte ska vara där. Samtidigt ska man kanske inte kriga mot ogräs för det känns som att ogräset alltid kommer att vinna. Det är svårt. På min odlingslott är det värsta tistlarna, de sticks och har löjligt långa rötter som är svåra att få upp. På Slottsträdgården där jag också är med och odlar är problemet snarare brännässlor. 
Jag har lagt ner hur mycket tid som helst och tvivlar på att egenodling kommer att löna sig ekonomiskt, snarare tvärt om. Däremot ger det en oslagbara lyckorus som när den första tomaten kom och små skott man gett upp hoppet om dök upp.

Jordgubbarna blev så fort de tittade fram uppätna av fåglar. De har nu fått nät på sig och de som jag trots allt fick smaka var himmelskt goda. 

Potatisblommor.

Squash.

Någon sorts ärta.

 Majs.

 Pepparrot.

 Tiny tim tomat.

Morot.

De få vinbär och jordgubbar som jag fått hittills kände jag mig tvungen att göra efterrätt av.

Grisvittnen ställs inför rätta och kändisar säger nej till gris

Bild från Djurrättsalliansen

De aktivister som samlade in det omfattande material som bevisade missfaranden i grishållning hösten 2009 ställs idag inför rätta i Nyköpings tingsrätt. Det har inte hörts speciellt mycket i media men idag skriver ett antal kända personligheter under ett debattinlägg på SVD. De säger bland annat: 

Bilderna var startskottet på en diskussion om vad vi egentligen utsätter djuren för i vårt dagliga begär efter kött. Det var en välkommen diskussion. Dessvärre tystnade den snabbt. Myndigheterna slätade över missförhållandena och rättssystemet visade sig totalt ovilligt att utreda djurskyddsbrotten.Nu är grisbönderna i kris och vädjar desperat till konsumenterna: köp svenskt, köp inte från utlandet. Köp inte alls, säger vi. Det håller inte att stänga in djur i en minimal box på betonggolv, låta dem stå i sin egen avföring i sex månader, intensivutfodra och sen skicka det på en sista ångestfylld resa till döden. Och dessutom använda det ”svenska” sättet att plåga livet ur djuren som försäljningsargument.

Inlägget skrivs under av bland andra Gudrun Schyman, Agneta Sjödin, Anna-Lena Brundin och förvånande nog Per Morberg. 


Läs mer om fallet här.

Ehec och den oskyldiga gurkan

Den senaste tiden har det handlat väldigt mycket om gurkor och andra grönsaker. Den svenska gurkskörden som just nu är på sitt topp har tappat marknadsvärde så mycket att kilopriset nu ligger under produktionsvärdet. Många skördar riskerar att gå till spillo eftersom det knappt är värt att plocka upp den eller för att den kommer ligga oköpt i affärerna. 


Häromdagen flyttades fokus från gurkor till böngroddar som är känsliga för bakterier. I artikeln i DN kan man bland annat hitta den här kommentaren: "Nä usch! Nu blir det mindre grönsaker och mera kött istället."


Det är mycket möjligt att det här utbrottet av ehec-bakterien kom från gurkor eller böngroddar men vad som inte diskuterats på allvar är att de bara är en mellanhand. Det finns flera vägar som bakterien kan ha hamnat på grönsakerna men den ursprungliga källan är ofelbart kött.  


Boskap som föds upp i stora stallar där de trampar omkring i varandras skit och fylls med antibiotika är en välkänd källa till e-colibakterier, trots det pratas det väldigt tyst om det egentliga ursprunget. Undrar varför?

Mördaren Mark Zuckerberg

Bildlänk

Facebooks grundare tar sig tid för ett projekt om året, förra året lärde han sig kinesiska, i år äter han bara djur som han har dödat själv. Detta har så klart väckt kommentarer. Så här säger han själv om sitt beslut: 

"This year, my personal challenge is around being thankful for the food I have to eat. I think many people forget that a living being has to die for you to eat meat, so my goal revolves around not letting myself forget that and being thankful for what I have. This year I've basically become a vegetarian since the only meat I'm eating is from animals I've killed myself. So far, this has been a good experience. I'm eating a lot healthier foods and I've learned a lot about sustainable farming and raising of animals. 

I started thinking about this last year when I had a pig roast at my house. A bunch of people told me that even though they loved eating pork, they really didn't want to think about the fact that the pig used to be alive. That just seemed irresponsible to me. I don't have an issue with anything people choose to eat, but I do think they should take responsibility and be thankful for what they eat rather than trying to ignore where it came from."

Spontant tycker jag det här låter skitbra men samtidigt är det ju inte svartvitt. Bara för att man klarar av att döda ett djur, betyder det att det är mer hedervärt eller rätt? Själv har jag mer respekt för dem som tar ansvaret att ta reda på var deras mat kommer ifrån och om man ska äta kött så ska man kunna ha slaktat det själv men samtidigt - bara för att man kan döda, måste man göra det?

Så här säger författaren till Äta Djur, Jonathan Safran Foer: 

"Some have tried to resolve to resolve this gap by hunting or butchering an animal themselves, as if those experiences might somehow legitimize the endeavor of eating animals. This is very silly. Murdering someone would surely prove that you are capable of killing, but it wouldn’t be the most reasonable way to understand why you should or shouldn’t do it. 

Killing an animal oneself is more often than not a way to forget the problem while pretending to remember. This is perhaps more harmful than ignorance. It’s always possible to wake someone from sleep, but no amount of noise will wake someone who is pretending to be asleep."

Friade grisbönder vs. Djurrättsalliansen

Bild från grisvittnena.se

Kommer ni ihåg senhösten 2009 då Djurrättsalliansen släppte en bomb? De hade filmat och dokumenterat ett stort antal grisfarmar och kunde nu visa upp de ibland fruktansvärda förhållanden grisarna levde under. Det blev en kort tids mediastorm och sedan dog det ut väldigt snabbt.


För några veckor sedan sände Medierna i P1 ett reportage om de polisanmälda grisbönderna. Alla har friats i rätten men ingen har fått någon återupprättelse enligt Medierna. I den här historien var det intressanta inte hur samtliga bönder friades trots otvivelaktiga mängder med bevis. Utan det handlar om hur nyheterna om friandet inte har rapporterats lika stort i media som den ursprungliga storyn. Ekot sände i flera dagar då i november 2009 men har bara sänt två korta nyhetstelegram om friandet. Varför det är förvånande att en notis som en friande dom får mindre plats än det första stora avslöjandet förstår jag inte. Det är snarare regel än undantag.


I programmet intervjuas bland andra bonden Jörgen Blakstad. Han säger i intervjun bland annat: 
"Hur ska man få upprättelse, vem har gjort det här? Det vet vi inte, de blir för det första trodda av media, stadsministern ifrågasätter om man ska äta julskinka på julafton. Vad får det för proportioner? Det är helt orimligt." Jörgen hämtade sig aldrig från det här och har lagt ner sin verksamhet. Han måste ha varit ett enskilt fall då vi vet att aktionen inte gjorde någon som helst skillnad för försäljning av julskinka det året. På vissa ställen gick den till och med upp.  


Och vem som gjort det vet vi, de heter Malin Gustafsson och Björn Gustafsson och står för närvarande åtalade och riskerar dagsböter och ett skadestånd på 948 000 kronor för att ha öppnat dörrarna till farmar, filmat och fotograferat djuren. Det nämner inte Mediernas rapportering och det har knappt hörts i övriga media heller. Det kan man kalla orimligt. 

Vegomässan

Lördag 4 juni hölls Vegomässan i Malmö. Det var intressant att gå runt och testa smakprover och småprata med människor, bland andra Svensk mat- och miljöinformation som driver frågor om köttskatt och Köttfri Måndag. Det var nästan det mest givande mötet. I allmänhet är jag något skeptisk till produkter som ska efterlikna kött men som är väldigt processade och ofta innehåller råvaror från andra sidan jorden. Provade bland annat mozzarella som var vegansk, det var inte någon större hit. Men provade också en gudomligt god veganska kolakaka från en nyöppnad restaurang i Malmö, Kao's. Den ska kollas in vid senare tillfälle. 

En annan rolig utställare var Scandi Candy. För mig som är godisgris är det alltid lite jobbigt att gå igenom innehållsförteckningen och hitta gelatin och rader av E-nummer. Scandi Candy gör godis som ser gelatinigt och kemikaliskt ut men det är 100% vego och färgas av naturliga färgämnen samt är lokaltillverkat i Vellinge. 

Jag hann bara med ett föredrag och det var Per Anders Svärds. Han sa mycket som var intressant. Bland annat om hur media skriver om djurförtryckare, enda gångerna det nämns i tabloidmedier är när något psykfall har misshandlat kattungar, alltså en enstaka person som begår hemska brott mot djur, inte det systematiska djurförtrycket som köttfabriken ägnar sig åt. Han tog också upp hur det genomgående beskrivs att Sverige har ett så fantastiskt djurskydd. Det har till och med gått så långt att reklamfilmer som denna sänds på TV, galet men sant: 



Jag har dock svårt för  vissa delar av djurrättsaktivisternas ståndpunkt att all djurhållning i allmänhet är djurförtryck. Jag är inte helt säker på att detta är Per Anders åsikt men i sin sammanfattning så tryckte han på att vi inte ska glömma bort att även vegetarianer är mördare. Då äggindustrin innebär enorma tuppkycklingsslakter och både ägg och mjölkindustri inte alltid är ett värdigt liv för ett djur har han en poäng. Däremot tror jag det är väldigt olyckligt att alienera människor som är villiga att göra någonting åt situationen, som jag som valt bort kött eller de som är villiga att minska på köttkonsumptionen och äta ekologiskt närproducerat kött. 


Att fördöma all produktion av animalisk föda tror jag är lika effektivt som katolska kyrkans fördömmande av kondomer. Folk kommer inte sluta ha sex. Folk kommer inte sluta äta kött. Om vi kan styra dem i rätt riktning genom idéer som Köttfri Måndag så är vi på mycket god väg. 

G står för gratis kollektivtrafik

Denna lilla film går med mycket kreativitet igenom ABC för hur trafiken i samhället skulle kunna fungera. Det är ett samarbete mellan skaneresenarer.se, Planka.nu och RåFILM.





G står för gratis kollektivtrafik from RåFILM on Vimeo.

Utförligt om tillväxt

För de som missade Vetenskapens Värld om tillväxt ligger programmet kvar till 30 juni. Det är ett långt reportage där bland andra Tim Jackson och Johan Rockström talar om tillväxtens dilemma. Det är mycket intressant både för de initierade och oinitierade. När får vi se en förändring?

Klimatkrock - ockupation av Slussen

På Världsmiljödagen, 5 juni, arrangerar Klimax klimatkrock vid Slussen i Stockholm, ett av Sveriges mest omdebatterade och trafiktätaste områden. Spontant känns det väldigt modigt att försöka blockera Slussen och som gjort för kaos, upprörda människor och poliser.


Så här säger Klimax: 

Varför är vi mitt i gatan då? Klimax arrangerar och deltar ofta i klimatkrockar. Att ta plats på gatan är inte bara ett uttryck för missnöje med massbilismens miljö- och hälsofarliga avgasutsläpp. Det handlar precis lika mycket om rättvisa, att alla ska få finnas på gatan på lika villkor. Många människor har inte råd att åka bil, utan måste färdas med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Att dessa transportsätt innebär stora miljö- och hälsomässiga fördelar behöver väl knappast upprepas, men vi tycker att det är viktigt att understryka att de också är jämlika sätt att färdas på.

Genom att ha klimatkrocken i form av picknick, som innebär allt från kaffe, te och kakor till sång, jam och dans eller andra kreativa uttryck, eller kanske bara ett sätt att prata och umgås med gamla och nya vänner på en filt i solen, visar vi hur gatan borde se ut egentligen.

För några timmar blockerar vi gatan för bilisterna, precis som de varje dag blockerar gatan för oss. Ta med banderoller, fika, filtar, gitarrer, mormor, munspel, frukt, brorsan, kritor, megafoner eller vad som helst ... Tillsammans skapar vi en frizon från bilismen, och stoppar ockupationen av våra gator!

Alltså:
5 juni
Samling på Södermalmstorg kl. 14.30 (ni kommer att känna igen oss på de snygga banderollerna)
Genom att ha klimatkrocken i form av picknick, som innebär allt från kaffe, te och kakor till sång, jam och dans eller andra kreativa uttryck, eller kanske bara ett sätt att prata och umgås med gamla och nya vänner på en filt i solen, visar vi hur gatan borde se ut egentligen. 
För några timmar blockerar vi gatan för bilisterna, precis som de varje dag blockerar gatan för oss. Ta med banderoller, fika, filtar, gitarrer, mormor, munspel, frukt, brorsan, kritor, megafoner eller vad som helst ... Tillsammans skapar vi en frizon från bilismen, och stoppar ockupationen av våra gator!
Alltså: 5 juniSamling på Södermalmstorg kl. 14.30 (ni kommer att känna igen oss på de snygga banderollerna)Klimatkrocken startar kl. 15, kom kom kom!

Kolla in facebooksidan här.  

Årets Greenwashpris

Återigen dags för en tävlingen som ingen borde vara stolt över att vinna. Som vanligt finns det många kandidater till årets Greenwashpris som delas ut av Jordens Vänner. Gå in och kolla kandidaterna och rösta här. Personligen känns det som att IKEA ligger bra till i år för sitt miljöarbete som låter bra på papper men inte har någon koppling i verkligheten. Egentligen borde SAS ha nominerats också efter sin sanslösa kampanj förra veckan.

Foragering, experiment och gratis mat

Den här veckan har jag varit ute i naturen med en bok i hand, Food For Free av Richard Mabey. Jag har vänt på blad, sniffat, slagit och upp och jämfört. Främst har jag insett hur väldigt lite jag vet om naturen och vad man kan äta i den. När man tänker på hur mycket som kan gå fel, som verkligen är farligt och på faktumet att människor har överlevt genom alla tider så blir man otvivelaktigt ödmjuk.

Tänk vilken fantastisk oral tradition som generation efter generation har lärt människor se skillnad på uppenbarligen identiska plantor och svampar, den ena gör dig mätt och den andra dödar dig på ett plågsamt sätt. Skicka ut vilken nutidsmänniska som helst i skogen och den kommer inte överleva särskilt länge.

Därför kan man vara glad över att det numera finns manualer att läsa sig till vad som kan ätas och inte och inse att mycket faktiskt kan ätas. Jag börjar långsamt se skogen som ett skafferi och det är en knepig omställning då man är på ett undermedvetet plan inställd på att skog promenerar man i ibland och mat köper man i en mataffär, de två har ytterst lite med varandra att göra. Det kanske låter idiotiskt men därför är det fantastiskt när man inser att man kan plocka ett almskott och inse att, mm - det är sött och gott. Där är en viol, den kan jag stoppa i munnen.

Jag har fortfarande en inbyggd skepsis till att plocka min egen mat, tänk om en hund har varit här och kissat samtidigt som de grönsaker man köper i en affär då ekologiska inte finns att tillgå har fått mycket värre saker sprutade över sig.

Här är vad jag hittade på min första forageringsrunda:

Nässlor. De är väldigt lätta att hitta men lite vanskliga att plocka. Jag rekommenderar tjocka gummihandskar snarare än de tygträdgårdshandskar jag använde. Aj.

De blev en nässelrisotto. Tyvärr inte alls särskilt god. Vet inte om detta berodde på råvarorna eller tillagningen. En kock skyller tydligen aldrig på sina råvaror. Får kanske testa att göra en soppa istället. Bra tips mottages tacksamt.

Fläderblom. Finns också massor om man ser efter ordentligt. De verkar vara på topp just nu. Såg flera träd som såg alldeles nertyngda ut. Gäller att skörda medans skördetid är.

De fick bli flädersaft som just nu är under tillagning. Kan smaka lite hur som helst. Receptet krävde obscena mängder socker så sött kommer det nog bli iallafall.

Det var lite av ett hallelujamoment när jag efter mycket sökande fick syn på en perfekt ansamling ramslök som stod upplysta i ett skogsbryn och bara väntade på mig. Ramslök är tydligen det nya svarta på gourmetrestauranger och det är inte underligt. Efter man plockat luktar fingrarna som en vitlökshimmel. När man väl hittat dem är de väldigt lätta att plocka.

De har sedan använts som allmän krydda och i sallader och här i en ramslök och valnötspesto. Mycket gott.

Vegomässan och avsaknad av kändiskockar

Malmö är tapetserat med affischer som annonserar Vegomässan i juni. Fantastiskt initiativ som kanske förhoppningsvis lockar även de som ännu inte är övertygade vegetarianer. Allt som kan få människor att få lite mer kunskap om vegetarisk mat är bra. Därför känns det tragiskt att mässan marknadsför arrangemanget med "kändiskockar som Riku Koponen från Fenomen (Kanal5)". Jag var tvungen att kolla upp vem han är och fann att han är en "mentalist och mystiker, en showman". Däremot verkar han inte ha rönt berömmelse för sina matlagningskunskaper.

Jag har inga betänkligheter om Rikus matlagningsskills, han är säkert en utmärkt vegokock. Däremot belyser hans epitet "kändiskock" ett enormt tomrum där det skulle kunna ha stått en hel hög fantastiska kockar som är kända för sin vegomatlagning. Det lagas oerhörda mängder mat i tv men om någonting är vegetariskt är det mer ett sammanträffande, eller en efterrätt som slipper undan köttingredienser. Ett intressant möte uppstod när Per Morberg fick kommentera Jonathan Safran Foers bok "Äta Djur" i Babel i SVT. Han reagerade med avsky, som om köttfabrikens verklighet var nyheter för honom. Han upprepade sin ståndpunkt att vilt kött är mer fördelaktigt. Samtidigt borde han vara medveten om att de som köper hans kokböcker som dryper av välgrillade djurdelar inte får sitt kött från skogen, utan från Ica, via köttfabriken, och antagligen via Sydamerika. Han verkar inte heller ha några problem med att ordna lyxiga troféjakter i Afrika.


När vågar en TV-kanal satsa på en kock som, om inte är exklusivt vegetarian iallafall lagar märkbara mängder vegetarisk mat? En kock som kommenterar allt matsvinn, som visar alternativ till jätteräkor och Nyazeeländskt lammkött. En kock som visar att det inte behöver vara tråkigt eller jobbigt att välja annan mat än den totalt ohållbara mat vi äter nu och som visas i samtliga TV-kockars program.


Här är ett extraklipp ur Babels intervju med Jonathan Safran Foer där han pratar om ett fenomen alla vegetarianer ofelbart har stött på, den extrema ståndpunkt folk ofta tar då man säger att man är vegetarian, "dödar du flugor, har du läderbälte?". Varför diskuterar vi inte istället den riktiga, viktiga frågan, den om det massproducerade köttet?

Vårt grisiga hav

Gårdagens söndagspromenad tog mig genom en vacker park och fram till en idyllisk damm full av fisk och fåglar med sina nykläckta ungar, grodor och insekter. De simmade alla omkring i en gulgrön sörja, ytan var täckt av algblomning. Samma sak - i groteskt större skala händer i våra hav, speciellt Östersjön. Försurningen beror till stor del på den moderna djurhållningen och köttproduktionen. Dokumentärern "Vårt grisiga hav" behandlar detta och går fortfarande att se på SVT.

Nytt från fönstret

Mitt fönster har blivit en djungel.

Motorväg blir människoväg

Jag har just börjat läsa Jane Jacobs The Death and Life of Great American Cities, om modern stadsplanering  vilken fortfarande känns otroligt aktuell och spännande trots att den publicerades 1961. Hon har en enkel fyrapunktslista på hur städer behöver vara för att fungera bra: 

• Mixed uses.
• Short blocks.
• Buildings of various ages & states of repair.
• Density.

Tänk om svenska stadsplanerare i början av 60-talet hade läst hennes bok och lyssnat. Hon är bland annat känd för att ha medverkat till att stoppa flera vägbyggen, bland andra Lower Manhattan Expressway i New York som hade krävt demolition av flera historiska byggnader och kvarter och förflyttandet av 802 företag och 1,972 familjer. 


På flera håll hör man om städer som insett att stora överfartsleder är destruktiva, San Francisco till exempel. Nu senast skriver The Grist om Cheonggyecheon Restoration Project i Seoul. Det var från början en flod som var hjärtat av staden men på 50-talet var den så förgiftad att man fann det bäst att bygga över den med en motorväg. År 2001 kom den briljanta idén att riva motorvägen. Det blev inget trafikkaos utan trafiken anpassade sig direkt, och floden blev återigen en samlingspunkt för stadens invånare. 


Jane Jacobs och många andra fattade för över 50 år sedan. Svenska trafikplanerare har ännu inte fattat. Hittade föresten när jag researchade, en miljöutredning för Marieholmsförbindelsen där det står att inga närliggande byggnader kommer att skadas eller utsättas för buller. Jag har en vän som bor nära i Bagaregården och hon och flera av hennes grannar har fått stora sprickor i väggarna.

På odlingsfronten mycket nytt

De frön jag planterade för några veckor sedan har vuxit sig riktigt stora, snart dags för omplantering antar jag. Min okunskap är stor och det gäller att lära sig snabbt - sedan jag planterade de här fröna har jag helt otroligt men alldeles sant blivit arrendator över en odlingslott. Det är fantastiskt. Så från en tre kvadratmeters balkong har jag nu hundra kvadrat att planera. 

Här är ett annat experiment. Tydligen ska det vara otroligt enkelt att odla ananas. De trivs i vilken jord som helst och behöver inte mycket plats för rötter. Man hugger bara av toppen och planterar den. Så jag tänkte testa. Det här är ju verkligen inget praktexemplar så jag har inga höga förhoppningar men den som väntar får se.

IKEA ger svar på tal

Jag skrev om IKEA och Earth Hour. Här är deras svar:

Tack för ditt mail! Så glada vi blir när du och andra tar sig tid att skicka oss sina tankar kring detta viktiga ämne. Jag hoppas kunna visa för dig lite grann av allt vi gör kring hållbarheten.

När det gäller Earth Hour så är tanken med den aktiviteten att det är mer än manifestation I syfte att väcka människors tankar kring hållbarhet för vår planet än att spara el just under denna enskilda timme.

Vi har på alla IKEA varuhus I Sverige bytt ut alla lampor så att de nu är LED belysning, lågenergilampor eller halogenspotlights och vi jobbar kontinuerligt med att se över vilka lampor som inte behöver lysa. När det gäller våra personalutrymmen så installerar vi nu belysning som släcks automatiskt när ingen rörelse finns I rummet. Vi har personal som arbetar på våra varuhus både innan (från kl 5 på morgonen) och efter öppning (fram till kl 22) och då behövs det belysning för att de ska kunna jobba. Därefter släcker vi ner de flesta lampor. Dock har vi av säkerhetsskäl några lampor tända.

Vårt mål är att den energi vi använder för uppvärmning och kylning av våra varuhus ska vara 100% förnybar. Vi jobbar kontinuerligt på detta och för förra året kom vi upp I 98%, under detta år så kommer vi att komma upp till 99%. När vi väljer energiform för våra varuhus uppvärmning och kylning ser vi alltid till den bästa energi som finns på just den platsen. I Malmö har vi till exempel en sorts geoenergi, I Karlstad, Uppsala och I det nya Västeråsvaruhuset som öppnar nästa vecka är det en annan form av geoenergi som heter bergvärme. På andra ställen har vi grön fjärrvärme.

Våra restauranger sparar alla matrester, I Malmö blir dessa biogas som stadsbussarna drivs av, I Helsingborg blir matresterna matjord.

På IKEA tycker vi inte att man ska köpa mer saker man inte behöver, det bidrar inte till ett mer hållbart samhälle. Om du däremot behöver en ny produkt så vill vi gärna uppmana att välja en som är bättre för miljön än den gamla eller andra alternativ. T.ex. om din spis är gammal så kan du genom att välja en ny induktionshäll spara upp till 40% på din energiförbrukning. Om du byter traditionella glödlampor mot lågenergilampor sparar du också mycket el. Du kan läsa mer om de tips och idéer vi har på vår hemsida om hur man kan leva ett mer hållbart liv hemma. Mycket handlar ju om beteenden: http://www.ikea.com/ms/sv_SE/the_ikea_story/people_and_the_environment/a_more_sustainable_life_at_home.html

När det gäller vårt sortiment så produceras det alltid med hänsyn till människor och miljö. Vår uppförandekod kallas IWAY (IKEA way) och beskriver för varje inköpsområde vilka regler som gäller.Du kan läsa mer om den här: http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/our_responsibility/iway/index.html

Trä är ett av våra allra viktigaste material och det är ju biologiskt nedbrytbart. IKEA accepterar inte trä som är illegalt avverkat eller som kommer från intakta naturskogar. Vårt långsiktiga mål är att allt trä som används i IKEA produkter ska komma från certifierade skogar med ett ansvarsfullt skogsbruk. Varje år måste IKEA leverantörerna rapportera ursprung, volym och art på allt trä som används i IKEA produkterna. Mer om skog: http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/our_responsibility/forestry_and_wood/index.html

I höstas introducerade vi en köp & säljs site på internet för begagnade IKEA möbler, denns finns på vår heminredningsblogg och är ett sätt att få IKEA möblerna att leva ett längre liv: www.ikea.se/livethemma

Bomull är också ett viktigt material för IKEA och därför har vi varit med och initierat något som heter Better Cotton Initiative som handlar om att använda mindre vatten, mindre bekämpningsmedel. http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/our_responsibility/cotton/index.html

För ett par månader sedan köpte vi en vindkraftspark som nu byggs på Korpfjället I Dalarna. Den kommer att producer den mängd el som motsvarar vår elförbrukning I våra 17 varuhus I Sverige och ska stå klar nästa år.

Recycling av material är något vi faktiskt kikar aktivt på nu, men som inte nått ända ut I varuhusen än. Men du som bor I Malmö kommer snart att få se ett pilotprojekt.

Sen finns det mängder av saker vi kan göra ännu mer och ännu bättre. Vi pratar om Jobbet som aldrig tar slut!

Jag hoppas att jag lyckats förmedla lite av IKEAs arbete med hållbarhetsfrågan och att du tycker att det är intressant. Om du har mer funderingar eller tips så är vi jätteglada att höra av dig igen!

Med vänliga hälsningar

Ylva Magnusson

Informationsavdelningen

IKEA Sverige

www.ikea.se

Frågor på det?

Introduktionskurs till permakultur

Om någon bor i närheten av Malmö och är intresserade av en introduktionskurs i permakultur så kommer det att hållas en sådan den 22 april på Kontrapunkt i Malmö. Mer information finns här.

IKEA och Earth Hour

I lördags besökte jag IKEA i Malmö (här följer en bortförklaring: jag var i närheten och de har fika för 5 kronor). När jag satt i kaféet kom en upplysande röst ut ur högtalaren inte en men flera gånger och talade om att IKEA skulle vara delaktiga i Earth Hour och släcka ner butiken mellan 21.30 och 22.30 på kvällen. Vidare upplystes jag om att det fanns många saker jag som person kan göra för att göra planeten bättre. En av de saker var tvärtemot vad man logiskt skulle kunna tänka sig - att shoppa mer saker på IKEA. 


Några tankar slog mig. För det första, vore det inte bättre att släcka ner på dagen när solljus strömmar in och ändå gör de otaliga lamporna överflödiga istället för att göra det en lördagkväll då butiken ändå är stängd och lamporna lyser för ingen på ett köpcentrumsområde? Står IKEAs lampor vanligtvis på 24 timmar om dygnet? Det finns system som automatiskt släcker när det finns tillräckligt dagsljus.

För det andra: har Earth Hour blivit ett enkelt sätt att grönmåla sin verksamhet? IKEA har väldigt lite att göra med hållbarhet och energisparande. Konceptet bygger på billiga produkter som inte är tillverkade för att hålla långvarit, material och färdiga produkter transporteras jorden över. 


För det tredje: när är det dags för åtgärder som har en verklig betydelse? IKEA har all möjligheter att omforma sina produkter, de skulle kunna massproducera biologiskt nedbrytbara möbler, upcycla, återanvända, investera i alternativ till plast, sluta använda gammelskog, implementera lokal produktion och handel. IKEA serverar fairtradekaffe och det är jättebra men i det stora hela är det en piss i havet.  

Det som göms i snö...

Den 23 december inleddes en omfattande snödumpning mitt i den känsliga naturmiljön vid Tallriken i Pildammsparken. Hundratals lastbilslass snö tippades. Ursprungsordern var att bara deponera snö från osaltade villagator. Men enligt uppgifter till Sydsvenskan dumpades även kraftigt nedsmutsad och saltad snö från närbelägna innerstadsgator på Tallriken.

Sydsvenskan 27 mars.

Flera gånger i vintras såg jag att parkeringsplatser, speciellt på ganska obesökta ställen lite i stadens yttre områden, plogades hysteriskt snabbt så fort det kom lite snö. Cykelbanor däremot fick vänta väldigt länge på snöröjning. Om jag hade varit en kommuntjänsteman och fått problemet stora mängder snö dumpat på mitt bord hade jag genast tänkt - parkeringsplats. Det är ju idealiskt, en stor asfalterad yta som oftast har dränering i form av gatubrunnar och när våren kommer är det lätt att städa upp allt grus och smuts + det finns hur många som helst i stan. Här verkar man tycka tvärt om, inte bara i Malmö utan även andra städer, att det bästa stället att dumpa smutsig snö är  i kommunala parker. Stora mängder salt gör ju säkert ingen skada på växtligheten och gruset försvinner nog också av sig självt. 

Så här tråkigt ser det ut i pildammsparken nu, och då har ännu inte allt salt gått ner i marken.

Nicole Foss om när "the shit hits the fan"

Finans- och omvärldsanalytikern Nicole Foss är på ett Sverigebesök för tillfället och jag var på hennes föreläsning med titeln Making Sense Of The Financial Crisis In The Era Of Peak Oil i Malmö. Hon håller en presentation där hon börjar med att tala om tillståndet för vår energitillgång för tillfället. Sedan tar hon upp tidigare finansbubblor, både den senaste och historiska bubblor som tulpankraschen på 1600-talet. Spruckna bubblor där ekonomin stupfallit och landat i ett sämre läge än där den började. Den stora delen av föreläsningen bygger på en föreläsning hon gjorde förra sommaren på en konferens för Transitiontowns och den finns att läsa refererad här.

Mot slutet kommer hon till den spännande biten - vad gör vi nu. Hennes syn på saken är både realistisk och dystopisk. Hon tror att en energikris är stundande, likaså en finansiell kris och en bostadskris, helt enkelt: skiten kommer träffa fläkten och att det kommer hända snart. 

Några handfasta råd hon ger är att så snart som möjligt om det är möjligt göra sig skuldfri. När bubblorna spricker sitter du fast om du har bostadslån. Sälj ditt hus och bygg en "extended family", alltså börja leva under kollektiva former. En kärnfamilj som förlitar sig på staten, till exempel med dagis kommer lida då samhällssystemen faller. De som anpassar sig vinner. 


Jag håller med om mycket hon säger, speciellt om att investera i fristående banker som JAK-banken och Ekobanken och att bli så självförsörjande och lokal som möjligt med odling och tjänster. 


Någon ställde en fråga angående uppmaningen att sälja sitt hus - då hamnar ju någon annan i skuldfällan. För det första är nog Nicole inte införstådd i den svenska obefintliga hyresmarknaden. Hennes svar lutade åt sköt dig själv och skit i andra, eller sköt ditt lokala kollektiv och skit i andra. Marknaden kommer gå ner så det bästa du kan göra är att skydda dig.


Någon annan frågade om hur de här förändringarna drabbar utvecklingsländer. Nicole svarade med en analogi om att ramla ut ur ett fönster, U-länderna bor på första våningen och kan lätt borsta av sig. Vi bor på hundrade våningen. Hon nämnde ingenting om att de först faller offer för effekterna av klimatförändringar. Överhuvudtaget var inte klimatförändringarna en stor fråga i hennes framställning. Hon nämnde heller ingenting om att minska energianvändandet. Jag vet inte om det var för att hon fann det självklart eller för att det inte ingår i hennes teori. Hon har heller ingen tilltro till politisk förändring eller någon folkopinion på någon massiv skala.


Hennes tips om att ha kontanter eller statliga korttidsobligationer låter lite underligt. Jag har ingen ekonomisk bakgrund men hennes syn på att kriserna kommer ge deflation och att cash då är king klingar lite konstigt. Jag skulle vilja ha en ekonoms perspektiv på det här. 


Jag lämnade föreläsningen med massa tankar, en lätt depression och ett gäng engångsplastkoppar som jag tänkte återvinna som planteringskärl.